E4 1600 i Sveg - 1972 -

[Ulf L Eriksson]

[KDZ]

Tack Ulf för fin bild.

E4 1600 fanns verksam i Värmland och Dalsland på 1950- och 60-talet. Finns en bild från Värnamo ca 1950.

En uppgift jag har är att 1600 var avställd i Årjäng 1969 - men samtidigt beredskapsuppställt i Nässjö i mitten av 1950-talet (en uppgift från ÅW som kan vara fel, suddig och fel förekommer - kan det ha varit en annan E4 ?)

Alltså, Värnamo - därefter beredskapsuppställd i Nässjö - därefter verksam i Värmland och Dalsland - därefter Sveg - därefter Kalmar?

E4 1600 därefter i Sveg 1972 på Ulfs fina bild, för att sedan skrotas 1976 i Kalmar. Många omflyttningar var det!

//

[Conny Sernfalk]

Tack Ulf för fin bild.

E4 1600 fanns verksam i Värmland och Dalsland på 1950- och 60-talet. Finns en bild från Värnamo ca 1950.

En uppgift jag har är att 1600 var avställd i Årjäng 1969 - men samtidigt beredskapsuppställt i Nässjö i mitten av 1950-talet (en uppgift från ÅW som kan vara fel, suddig och fel förekommer - kan det ha varit en annan E4 ?)

Alltså, Värnamo - därefter beredskapsuppställd i Nässjö - därefter verksam i Värmland och Dalsland - därefter Sveg - därefter Kalmar?

E4 1600 därefter i Sveg 1972 på Ulfs fina bild, för att sedan skrotas 1976 i Kalmar. Många omflyttningar var det!

//

Loket var f.d BAJ nr 19 och behölls inom distriktet (VI Distriktet) efter Inregistreringen vid SJ 1942. Blev kvar där fram tills att loket flyttades och blir driftlok inom 6 Ms (Mellerud). Detta skedde någon gång mellan 1952-07-01 och 1954-03-01 då loket formellt flyttades från 25 Ms till 6 Ms enl SJ handlingar och listor över Maskinsektionstillhörigheter. Stämmer dock inte med andra handlingar Se längre ner.
Loket var eventuellt oljeeldat på 1940 talet. 1951 erhöll loket och panna revision.

Inget tyder på någon överföring till beredskapsloksparken, men VI Distriktet tillskriver Maskintekniska byrån OBS! 1956-03-14 och föreslår skrotning av bl.a E4 1600 pga. dåligt skick och platsbrist inom distriktet.
Vid den tidpunkten knorrade flera distrikt då det fanns många övertaliga ånglok och beredskapslok som väntade på att få beredskapsreparation.
Men, antingen missade distriktet att loket redan flyttats till annan maskinsektion eller så blev loket kvar 1956 av någon anledning inom 25 Ms.
Även hvst Örebro (Ör) föreslog skrotning av bl.a. E41600.
Försvarsbyrån avstyrkte dock skrotning men det framkommer inga handlingar om överföring till beredskapsloksparken utan yttrandet var principiellt av försvarssynpunkt.
Loket är kvar som driftånglok i Str77 / 420 men distriktstillhörigheten försvinner med 1954 års upplaga. 1954-01-01 tillhörde loket VI Distriktet enligt Str77.

Finns dokumentation om tjänst inom 6 Ms (Mellerud) 1962-1964. Försvinner från driftloksparken och erhåller beredskapsreparation c:a 1964.
Ställs därefter upp i Årjängs lokstall där det kvarstår fram till 1971. Loket hade dessförinnan slopats 1970.
1971-06-01 transporteras loket från Årjäng men kommer bara till Borlänge pga varmgång.
1972-05-14 fanns loket uppställt utomhus i Sveg. Vid den tidpunkten blev Sveg uppställningsplats för många slopade lok som väntade i kön för transport till skrotningsplats.
1972-08 transporterades loket från Sveg. Avsikten var transport till Vislanda eller Kalmar för skrotning. Loket kom bara till Krylbo pga varmgång. Där blir loket kvar.
Nästa observation säger Krylbo 1975-11 och transport som genomfördes 1975-11-15 till Kalmar för skrotning.
Dock oklart om loket blev kvar i Krylbo mellan 1972-08 och 1975-11.
Skrotning genomfördes i Kalmar 1976-01

[Anders Sandgren]

I en skrivelse från 2/8-1956 anges att tre ånglok skall uppställas i Nässjö UL, E4 1600, B 1140 och S10 1736. Inget av loken var beredskapsreviderat. Senare uppgifter anger dock E4 1603 varför uppgiften om 1600 kan vara en felskrivning även om den förekommer både i skrivelsen och den bilagda stallplatsinventeringen. Det kan ju dock vara så att 1600 stod där en kort tid men utbyttes mot 1603.

[KDZ]

Tack Conny och Anders för svar och kompletterande uppgifter.

1600 avfördes då som Beredskapslok med slopningen då 1970. Men om det då var lika med Beslut om skrotning - varför transport upp till Sveg? Var det inte klart med upphandlingen av "skrotplatser" i till exempel Vislanda och Kalmar 1970. Och Kil - kom det senare.

Jag har läst någonstans, möjligen av dina sakliga och goda inlägg under åren Conny, att SJ "köpte" x hundra skrotplatser av Kalmar Verkstad.

Pusslet läggs vidare.

/K

[Conny Sernfalk]

Har gjort en djupdykning i handlingar och fått fram följande om E4 1600 bravader och förflyttningar
Loket var driftlok enligt handlingar och Str 77 / 420 fram tills 1964.
OBS! Att de flesta distrikten i senare delen av 1950 talet hade ett stort antal ånglok som var övertaliga (driftlok) eller beredskapslok som inte hade kunnat beredas plats inomhus och/eller väntade på beredskapsreparation i avvaktan på lämplig uppställning. Lokhus utbyggnad pågick men täckte ännu inte alla behov av uppställningsbehov inomhus. Först i början av 1960 talet kan sägas att både inomhusförvaring av beredskapslok var tillgodosett, bl.a genom lokhusutbyggnader. 1957 verkar också beredskapsreparationerna på allvar komma igång på huvudverkstäder och Driftverkstäder så att kötider och knorrande distrikt över ånglok som stod i vägen vid lokstationerna löstes.
Bifogar en skrivelse från VI Distriktet som exempel på detta samt att skrivelsen tar upp bl.a E4 1600 där distriktet föreslår skrotning.

Omkring 1957 förekommer även omfattande beordringar om förflyttningar av övertaliga driftlok och beredskapslok mellan distrikt och / eller maskinsektioner. En hypotes om anledningen till detta är det på kort tid stora minskningen av driftånglok och långa kötider till beredskapsreparationer gjorde det nödvändigt att försöka fördela övertaliga ånglok och beredskapslok så rättvist som möjligt mellan distrikten bl.a utifrån distriktens förutsättningar om omhändertagande och tillgång till uppställningar.

E4 1600:

1952-07-01 Skriftligt att loket tillhör 25 Ms (VI Distriktet)
1954-03-01 Skriftligt att loket tillhör 6 Ms (förflyttad sedan 1952-07-01) . Anm: Oklart om förflyttningen genomfördes då loket är enl skrivelse är på 25 Ms 1956.
1956-03-14 Skrivelse från DC VI Distriktet där skrotning av bl.a E4 1600 förslås. Försvarsbyrån avstyrker skrotning i senare svar
1956-08-02 Bilaga från 27 Ms där loket (handskrivet) uppges stå uppställt i Nässjö (Upplagsplats) skyddshus tillsammans med étt B lok och en S10. Anm: Uppges (handskrivet) att huset är 40,2 meter långt. Dom tre loken överskrider klart längden. Fel längd angivelse eller fel uppgift om loken?
1956-08-20 Intagen för revision kl. IIIAa i Borås (Bs). Utgår efter 95 dgr 1956-09-18. Anges tillhöra 27 Ms. Anm: En konsekvens av VI distriktets skrivelse där skrotbeslut ej fattades. Styrker tillhörighet till 27 Ms
1957-03-01 Tillhör 6 Ms (II Distriktet) som driftånglok (SJ:s skriftliga förteckning)
1960-02 Tillhör 6 Ms som driftånglok (SJ:s skriftliga förteckning)
1961--1963 I tjänst / Tillhör Melleruds lokstation / Åmåls lokstation
1964-01-17 Beredskapsreparation Borås. Därefter uppställd i Årjängs lokstall som beredskapslok
Därefter: se tidigare inlägg

Svar till KDZ ang. skrotningsplatser. Upphandling av externa aktörer i vid bemärkelse användes nog inte då (1970). Skrotning var en angelägenhet för SJ som hitintills hade ombesörjts av SJ Vislanda filialverkstad. Vid den tidpunkten genomfördes många slopningar (för skrotning). I de flesta fall slopades lok som var beredskapsånglok. Kön blev ohållbart lång till Vislanda. I avvaktan på detta kom många slopade lok att ställas upp vid lokstationer / stationer så att inomhusplatserna kunde nyttjas till nya beredskapslok eller annan verksamhet på SJ. I Sveg samlades många slopade lok däribland E4 1600 i avvaktan på förflyttning till skrotning. En tillfällig lösning var att skrotningar genomfördes i ett par grusgropar och på stationen Hybo från 1971. Utfördes som säsongsarbete av personal inom SJ. Ett fåtal skrotningar gjordes även vid huvudverkstäder t.ex. Östersund och Malmö. Kalmar Verkstad tillkom som en statlig arbetsmarknadsåtgärd för lokskrotningar fr.o.m. 1972 / 1973. I mitten av 1970 talet hade man hunnit ikapp och både Hybo och Kalmar avvecklades som skrotningsplatser. Så småningom började även lok säljas till privata skrothandlare t.ex. Adolf Höglund i Notviken. Resten är nutida historia

1956-04-13 Fsbr Skrotning av ånglok.jpg (159.47 KiB) Visad 3384 gånger

[Anders Sandgren]

Elektrifieringen inom 27ms 1954-55 gjorde många ånglok sysslolösa och dessutom kom leveransen av T21 göra att ångloksanvändningen på t.ex fd BAJ minskade. E4 1600 och 1602 kom ju från BAJ men båda verkar finnas inom 27ms 1956 och ställs enligt uppgifterna upp i lokhus inom 27ms, 1600 i Nässjö UL (UL81) medan 1602 placerades i Örsby. Båda loken saknade beredskapsrevision varför det nog rörde sig om mer tillfällig uppställning. A 1021 stod vid denna tid i Grimstorps lokhus, likaså utan beredskapsrevision. Var 1012 stod då vet jag inte men loket hittade nog någon uppställningsplats.

1956-08-02 Bilaga från 27 Ms där loket (handskrivet) uppges stå uppställt i Nässjö (Upplagsplats) skyddshus tillsammans med étt B lok och en S10. Anm: Uppges (handskrivet) att huset är 40,2 meter långt. Dom tre loken överskrider klart längden. Fel längd angivelse eller fel uppgift om loken?

En kommentar om spårlängden kan ju vara att B 1140 hade C-tender varför längden blir litet kortare.

[Conny Sernfalk]

Elektrifieringen inom 27ms 1954-55 gjorde många ånglok sysslolösa och dessutom kom leveransen av T21 göra att ångloksanvändningen på t.ex fd BAJ minskade. E4 1600 och 1602 kom ju från BAJ men båda verkar finnas inom 27ms 1956 och ställs enligt uppgifterna upp i lokhus inom 27ms, 1600 i Nässjö UL (UL81) medan 1602 placerades i Örsby. Båda loken saknade beredskapsrevision varför det nog rörde sig om mer tillfällig uppställning. A 1021 stod vid denna tid i Grimstorps lokhus, likaså utan beredskapsrevision. Var 1012 stod då vet jag inte men loket hittade nog någon uppställningsplats.

1956-08-02 Bilaga från 27 Ms där loket (handskrivet) uppges stå uppställt i Nässjö (Upplagsplats) skyddshus tillsammans med étt B lok och en S10. Anm: Uppges (handskrivet) att huset är 40,2 meter långt. Dom tre loken överskrider klart längden. Fel längd angivelse eller fel uppgift om loken?

En kommentar om spårlängden kan ju vara att B 1140 hade C-tender varför längden blir litet kortare.

Förtydligande om situationen för nämnda lok 1956-1958:
Dom 4 loken du nämner tycks enligt olika handlingar blivit förflyttade i mitten av 1956 från 25 Ms till 27 Ms

E4 1600 och 1602 Var driftlok (måvara övertaliga) 1956 och stod ej med på listan över lok som väntade på beredskapsreparationer (kl. V) .
Båda loken försvinner snart från 27 Ms till andra distrikt efter att dom finns med på dokumentationer över 27 Ms lok 1956-08.

1602 avförs som driftlok under 1957 enligt Str77 men finns ej med på en lista över beredskapsånglok inom 27 Ms 1957-08-31. Möjligen överfördes loket till Beredskapsloksparken senare under året och är därför inte upptagen på listan över 27 Ms beredskapslok augusti 1957. 1958-01-25 beordras flyttning av 1602 från 27 Ms till 25 Ms (där det kom ifrån 1956)
1600 har jag redan skrivit om.

A 1012 erhöll beredskapsreparation i Bs i slutet av 1957 och blev därefter kvar inom 27 Ms. Stod enligt Försvarsbyrån utomhus inom 27 Ms 1957-08-31. Under 60 talet uppställd bl.a i Borgstena grp lokhus och Oskarshamn.
A 1021 erhöll beredskapsreparation under 1958. Stod i lokstall inom 27 Ms 1957-08-31. Transport under 1957 (enligt annan handling ) från Ck till Nässjö.
Beordras flyttning från 27 Ms till 25 Ms 1958-01-27. Under 60 talet bl.a uppställd i Drareds grusgrops lokhus.

Kvarstår att den totala längden för de tre uppgivna loken med råge (oavsett tender) överskrider den handskrivna noteringen att Nässjö Upplagsplats nr 81 skulle varit 40,0 meter. Någon form av felskrivning föreligger.

1602 E4 1971-07-09 Ulriksfors foto Conny Sernfalk.jpg (58.98 KiB) Visad 3012 gånger

[Anders Sandgren]

Bortkopplad tender på något av tenderloken? Kan ju stått utanför med presenning.Spårlängd utanför fanns ju då personalvagnarna stod utanför när det var UL för eldriften. Dessutom fortsatte spåret bakom huset åtm under eldriftstiden där Q26 stod så att matningen kom in, se Ebr 51270c.
Det räcker ju inte med att ta bort buffertarna som man gjorde på en K4 som stod uppställd med annat lok i Vetlanda stall vid något tillfälle.