Även denna finns representerad bland ritningarna i skala 1:175 som Carl-Johan publicerat i annat inlägg och hör kanske inte till de mest välbekanta slutna vagnarna.
I bakgrunden skymtar del av samma verkstadslänga som syns i den. Minns inte om bockkranen stod kvar men det bör ha varit i omedelbar närhet av den här fotoplatsen, Kontorsbyggnaden som då hyste David Larssons åkeri står väl kvar ännu?
Hfs_2140015-1_D12917_04.jpg (179.77 KiB) Visad 3965 gånger
Vakuumledning, ankare och text "Swedish State Railways". Jag gissar att det är en vagn som rymdes min brittisk lastprofil? Det verkar inte vara en kyl- eller matvaruvagn så varför har den "H"-liitera och inte "G".
Eftersom tidpunkten som bilden sätter inföll efter införandet av UIC-littreringen är huvudlittera för isolerade och kylda/värmda vagnar inte H utan I.
Slutna vagnar fanns i varianterna med huvudlittera G, H och I. Den mest koncisa beskrivningen av karaktäristika för G respektive H var sluten vagn av vanlig typ respektive sluten vagn av specialtyp. Slutna vagnar med lastprofilbegränsning och bromsutrustning för Storbritannien betraktades som specialtyper och fick således huvudlittera H. Att detta huvudlittera rätt snabbt kom att domineras av vagnar med helt öppningsbara sidor och därvid förpassa hela huvudlittera G till historieböcker var en annan historia under uppsegling. Det försköt rätt omsorgsfullt synen på vad som var "vanligt".
UIC godsvagnsunderlittera f = FERRY dvs engelsk lastprofil och vakuumbroms samt bromsspak .
Och UIC (?) ansåg detta som så speciellt att "f" inte användes på "standardvagnar" som litt G , K mfl utan de fick huvudlitt H , L mm .
OT Röda rör = vakuumbroms och vita (silver ?) rör = vakuumledning .
Minns att jag någonstans (nära Nässjö ?) såg ett gäng nyreviderade SJ Hfs vagnar uppställda . Några hade röda och andra hade silver/vita rör på gavlarna .
Då tänkte jag på NBJ som målade med tillgänglig färg .
Men jeg hade fel och läste någonstans att BR hade ändrat sig och inte längre krävde vakuumbroms men endast vakuumledning på Europeiska godsvagnar i trafik på Storbrittannien . Dvs att SJ reviderade vagnarna i brytpunkten mellan BR kraven på vakuumbroms och vakuumledning .
Hfs / Hbfs vagnarna har alltid varit lite av favoriter med sin hävstång och vacumbroms. Men hur var tanken med hävstångsbromsen, är det endast parkeringsbroms eller användes den i England som broms i långa utförsbackar likt de historier man hört från för? Fråga nummer två, hur länge användes hävstångsbroms upplägget i England, kanske i kombination med vacumbroms på andra vagnar i samma tåg ? I Sverige användes väl hävstångsbroms på GDJ i tiden runt förföra sekelskiftet?
Åkte i mitten av 1960-talet ett par gånger med Skandinavien Hollandsexpressen från Bremen till Hook van Holland och vidare med färja och tåg till London. Båda gångerna fanns det på den engelska sidan G-vagnar (Hbfs) tillhörande kontinentala järnvägar uppställda invid banan.
Det tyder på att vagnarna efter lossning inte användes speciellt mycket i England. Påminner om hur fjärrbilar med förare från avlägsna länder står och väntar på uppdrag.
Har för mig att samtliga Hbfs-vagnar omvandlades för transport av Csam-containers. Systemet som ruskade frakten både på längden och tvären samt hade generös behandling av ersättning för fraktskador.
Hävstångsbromsen på brittiska godsvagnar användes ungefär som bromsskor hos oss. Växlingspersonalen kastade sig upp och hängde med hela kroppen på handtaget och kunde på så sätt bromsa ner vagnens fart. Ser väldigt farligt ut - och var det säkert också.
Om man jämför en svensk Hfs med en Hbikks-u 752 så förstår man hur "inskränkta" man är i UK. Som sagt både i bredd och i höjd. Och så har vi ju dessutom våra STORA-boxar!
Fotade i Klippan på 70-talet.
Bilagor
Hfs och Hbikks-u.jpg (223.71 KiB) Visad 1998 gånger
"På den gamla goda tiden" hade väldigt få godståg i UK trycklufts- eller vacuumbroms. Vid längre utförssträckor stannade tåget innan backen och personalen ansatte hävstångsbromsar i tillräcklig omfattning, kallades "pin down". Sedan körde tåget med ansatta bromsar nedför backen. Och väl där nere fick man lossa alla bromsar för att köra vidare. Den lilla bromsvagnen sist i tåget skulle inte haft tillräcklig bromsverkan.
Hälsar Åke Söderlund
