Hej!
I Eric Söderströms bok Svenska Godsvagnar han ger 'lästips' för litt G 1870-talsmodell. Kan någon PM mig artiklar om vagnarna från Järnvägsteknik 1959:4 och Skarvjärnet 1969:1?
Tackar
Kirby
Litt G 1870-talsmodell
-
Anders Östlund
- Inlägg: 9
- Blev medlem: 19 dec 2023, 11:49
Re: Litt G 1870-talsmodell
Berätta vilken mail du har så kan jag skicka dig en skannad kopia av artikeln i Skarvjärnet, den är skannad och klar men jag hittade ingen E-post till dig... 
Du kan maila mig på anders.habo(bulle)gmail.com
Hälsar,
Anders Ö
Du kan maila mig på anders.habo(bulle)gmail.comHälsar,
Anders Ö
Re: Litt G 1870-talsmodell
Tack Anders!
Jag ännu söker Jävägsteknik 1959:4.
Tack
Jag ännu söker Jävägsteknik 1959:4.
Tack
-
Ola Ahlström
- Inlägg: 26
- Blev medlem: 02 jan 2024, 18:09
Re: Litt G 1870-talsmodell
Jag har från och till sökt i arkiv och andra publikationer om just Statens Järnvägars första täckta godsvagnar och dragit några ovetenskapliga slutsatser som jag publicerat i Modelljärnvägsmagasinet nr 29.
Anledningen till detta är att det finns flera uppgifter om att det fanns bromsade G-vagnar bland de första leveranserna från Lauenstein redan 1856 men uppgifter i till exempel SJ 1856-1906 anger att samtliga G-vagnar hade samma mått, vidare anges det i vagnslistor från före 1860 att det dessutom förekom bromsade "packvagnar". Detta har fått mig att dra några slutsatser;
Eftersom kontraktet från 8:e december 1855 på 32 täckta godsvagnar med broms även anger "gepäckwagen" och grön färgsättningen och dessa vagnar har samma yttermått som senare beställda obromsade G-vagnar från Lauenstein antar jag att dessa bromsade vagnar har just bromstorn.
På en ritning från Riksarkivet/Arninge av G. Th. Stieler (alltså troligen från runt 1856) ser man "lastprofil" och där syns profiler på de olika fordonen som lok och vagnar och då syns även ett sidoplacerat "bromstorn" vilket jag tolkar vara till en G-vagn.
Med bland annat ovanstående som grund antar jag att det inte var vagnarna från Göteborgs Mekaniska verkstad 1867 som var de första vagnarna som hos Statens Järnvägar som hade bromstorn, det förekom troligen redan 1856.
Ola Ahlström
Malmö
Anledningen till detta är att det finns flera uppgifter om att det fanns bromsade G-vagnar bland de första leveranserna från Lauenstein redan 1856 men uppgifter i till exempel SJ 1856-1906 anger att samtliga G-vagnar hade samma mått, vidare anges det i vagnslistor från före 1860 att det dessutom förekom bromsade "packvagnar". Detta har fått mig att dra några slutsatser;
Eftersom kontraktet från 8:e december 1855 på 32 täckta godsvagnar med broms även anger "gepäckwagen" och grön färgsättningen och dessa vagnar har samma yttermått som senare beställda obromsade G-vagnar från Lauenstein antar jag att dessa bromsade vagnar har just bromstorn.
På en ritning från Riksarkivet/Arninge av G. Th. Stieler (alltså troligen från runt 1856) ser man "lastprofil" och där syns profiler på de olika fordonen som lok och vagnar och då syns även ett sidoplacerat "bromstorn" vilket jag tolkar vara till en G-vagn.
Med bland annat ovanstående som grund antar jag att det inte var vagnarna från Göteborgs Mekaniska verkstad 1867 som var de första vagnarna som hos Statens Järnvägar som hade bromstorn, det förekom troligen redan 1856.
Ola Ahlström
Malmö
Senast redigerad av Ola Ahlström den 26 jan 2024, 16:47, redigerad totalt 1 gånger.
Re: Litt G 1870-talsmodell
Tack så mycket.
Väldigt intressant.
Kirby
Väldigt intressant.
Kirby
-
Anders Jansson
- Inlägg: 28
- Blev medlem: 25 dec 2023, 21:42
En utvikning gällande 1856 års vagnar
Olas uppgifter om 1856 års vagnar kan kompletteras med:
Kontraktet daterat december 1855 mellan Statens jernvägstrafik och Lauenstein innefattade bland annat 32 st täckta godsvagnar med broms och konduktörssäte. Nils Ericson hade sannolikt invändningar med andelen bromsvagnar i kontraktet för i februari skrev G Th Stieler i ett svar till Ericson: ”Jag är ledsen att så många skrufbromsar blifvit beställda möjligen kan det antalet förminskas. Deremot vore fördelaktigt att flytta bromsen in några täckta godsvagnar och taga bort postkurerna Derom vill jag rådföra mig med Herr Major Beyer (sic! – Beijer avses) och Hrr Lauenstein.” Stieler tar som synes upp frågan om att delvis ersätta öppna bromsplattformar med en mera skyddad lösning samt att minska antalet bromsvagnar.
De 32 täckta vagnarna fördelades lika mellan WSB från Göteborg och SSB från Malmö. I januari 1858 rapporterades beståndet i Göteborg utgöras av 4 st bagagevagnar litt Dx nr 1-4 med broms, 8 st täckta godsvagnar litt E nr 1-8 utan broms samt 4 st täckta godsvagnar litt Ex nr 9-12 med broms. I december 1859 uppgavs beståndet i Malmö vara 4 st bagagevagnar nr 1-4 med bromsplattform, 3 st täckta godsvagnar nr 5-7 med bromskur samt 9 st täckta godsvagnar nr 8-16 utan broms. En öppen fråga är huruvida en av vagnarna i Malmö redan då förlorat broms och bromskur. Inte omöjligt då det förekom att bromsutrustning flyttades mellan vagnar.
Den 20 november 1862 skrev Ericson i en order till Göteborg: ”En godsvagn med kur har gjort skada på ett stationstak härstädes. Alla sådana kurar borttages genast.” Tillgängliga samtida uppgifter talar således för att 8, eller möjligen 7, av 1856 års täckta godsvagnar ursprungligen var försedda med upphöjd bromskur.
I början av 1864 fanns följande täckta vagnar från 1856 vid 2 Td i Göteborg: 4 st bagagevagnar litt F med öppen bromskupé och 11 st täckta godsvagnar litt G utan broms. G-vagnarna hade således berövats sin broms när bromskuren togs bort. Den saknade G-vagnen hade 1859 byggts om till bagagevagn för att ersätta en bagagevagn som 1858 byggts om till fångvagn. I Malmö var bagagevagnarna försedda med broms medan de täckta godsvagnarna saknade sådan.
Kontraktet daterat december 1855 mellan Statens jernvägstrafik och Lauenstein innefattade bland annat 32 st täckta godsvagnar med broms och konduktörssäte. Nils Ericson hade sannolikt invändningar med andelen bromsvagnar i kontraktet för i februari skrev G Th Stieler i ett svar till Ericson: ”Jag är ledsen att så många skrufbromsar blifvit beställda möjligen kan det antalet förminskas. Deremot vore fördelaktigt att flytta bromsen in några täckta godsvagnar och taga bort postkurerna Derom vill jag rådföra mig med Herr Major Beyer (sic! – Beijer avses) och Hrr Lauenstein.” Stieler tar som synes upp frågan om att delvis ersätta öppna bromsplattformar med en mera skyddad lösning samt att minska antalet bromsvagnar.
De 32 täckta vagnarna fördelades lika mellan WSB från Göteborg och SSB från Malmö. I januari 1858 rapporterades beståndet i Göteborg utgöras av 4 st bagagevagnar litt Dx nr 1-4 med broms, 8 st täckta godsvagnar litt E nr 1-8 utan broms samt 4 st täckta godsvagnar litt Ex nr 9-12 med broms. I december 1859 uppgavs beståndet i Malmö vara 4 st bagagevagnar nr 1-4 med bromsplattform, 3 st täckta godsvagnar nr 5-7 med bromskur samt 9 st täckta godsvagnar nr 8-16 utan broms. En öppen fråga är huruvida en av vagnarna i Malmö redan då förlorat broms och bromskur. Inte omöjligt då det förekom att bromsutrustning flyttades mellan vagnar.
Den 20 november 1862 skrev Ericson i en order till Göteborg: ”En godsvagn med kur har gjort skada på ett stationstak härstädes. Alla sådana kurar borttages genast.” Tillgängliga samtida uppgifter talar således för att 8, eller möjligen 7, av 1856 års täckta godsvagnar ursprungligen var försedda med upphöjd bromskur.
I början av 1864 fanns följande täckta vagnar från 1856 vid 2 Td i Göteborg: 4 st bagagevagnar litt F med öppen bromskupé och 11 st täckta godsvagnar litt G utan broms. G-vagnarna hade således berövats sin broms när bromskuren togs bort. Den saknade G-vagnen hade 1859 byggts om till bagagevagn för att ersätta en bagagevagn som 1858 byggts om till fångvagn. I Malmö var bagagevagnarna försedda med broms medan de täckta godsvagnarna saknade sådan.