Obehöriga i spårområdet

[”Baronen”]

I gamla tider kunde allmänheten lösa gångbiljett vilket gav tillträde till banvallen på egen risk. Därmed inget begrepp som ”spårspring av obehöriga” De obehöriga avvisades av banvakterna och någon varsamhetsordersänded onte ut.

[Lennart Fransson]

Nä, då körde man över dem istället och de fick skylla sig själv. Vilken tur att samhällsutvecklingen går framåt!

Det ligger nog något i det du säger, man framför allt har förutsättningar och värderingar förändrats rejält bara under de nästan 40 år jag kan överblicka bakåt.

-Tågen idag är på de flesta banor betydligt fler, går i många fall betydligt fortare och är tystare
-Det är sedan driftradions/mobiltelefonins införande för omkring 35-40 år sedan betydligt lättare att snabbt rapportera spårspring
-Av samma anledning är det också lättare att stoppa trafiken, respektive att orderge om hastighetsnedsättning
-Polis/Ambulans/Räddningstjänst har numera absolut alla möjligheter att begära trafikstopp/hastighetsnedsättning på det område och vid de tillfällen de anser det nödvändigt. För några årtionden sedan förekom det möjligtvis då en olycka inträffat
-Pålitlig förseningsstatistik på minutnivå har tillkommit successivt sedan datasystemet TFÖR infördes i slutet av 1980-talet. Idag ofta automatisk avläsning av tider och tvingande kodning av förseningsorsak från tre minuters försening/merförsening. Därmed efter hand också en möjlighet att ur databasen redovisa alla möjliga typer av detaljerad statistik, olika sammanställningar och jämförelser på längden, tvären, höjden och diagonalen. För tiden innan dess tror jag att de flesta tågen bara var allmänt sena i den statistik som fanns, och som fördes manuellt och ofta bara gällde ankomst till tågs slutstation. För större händelser (höststormar, urspårningar och kollisioner, särskilda vinterbesvär) gjordes säkert manuella sammanställningar, men de många små förseningarna visste man ingenting om, och hade kanske heller ingen anledning att lägga energi på.