Järnvägshistoriskt forum

Mikael Blom skrev: ↑08 nov 2024, 20:01 Kolla på Kungliga biblioteket, kb.se. Där brukar det finnas mycket intressant. I denna lilla notis från Nerikes Allehanda den 6 okt 1906 nämns grusgropsspåret. Längst upp till vänster på sidan.

https://tidningar.kb.se/6k0b3x9q404lh0d ... 20grusgrop

Inte bara nämns . Här ges svaret när spåret till grusgropen och den nordligaste torvfabriken skulle byggas 1906. Framkommer även att spåret då förlängdes till båda torvfabrikerna. Båda torvfabrikerna startade f.ö 1906.
Generalstabskartorna är ofta undermåliga när det gäller spår (som inte är huvudspår). Det finns en generalstabskarta på kartbild (anges inget år, men 1930 tal?) där grusgropsspåret slutar ungefär vid den större (nordliga torvfabriken). Hade det varit korrekt skulle spåret vidare in till grusgropen (som enl tidningsartikeln) byggdes 1906, varit med.

Några kvarstående oklarheter:
1 Spåret där lokhus H1 byggdes på . Var det det ursprungliga och vilken funktion hade det ursprungligen. Så småningom bröts torv strax intill, men brytning fanns inte kommersiellt innan 1906 då båda torvfabrikerna öppnade och så småningom växte den brytningsbara torvtäkten ihop . Idag ligger platsen för spåret och lokhus H1 under vattennivån efter skapandet av konstgjorda sjön för ca 25 år sedan.
2 När byggdes det ursprungliga kortare spåret (som enligt tidningsartikeln) förlängdes till torvfabriken och grusgropen 1906 Vilket syfte hade det ursprungligen innan förlängningen 1906? och hur långt sträckte sig spåret innan 1906?
3 Spåret till lokhus H2? Möjligen byggd i samband med att lokhuset uppfördes ca 1955. Det ligger ju även strax intill spåret till torvfabriken så kostnad för förlängning av befintligt spår kan inte varit stor. Inget tyder på att spåret haft med grusgropen att göra.
4. Spårplan inne i grusgropen? På ekonomiska kartan och fältstudier tycks det funnits två spår. Huvudspåret till grusgropen syns i bakgrunden (1970) på min bild av lokhus H3 (se nedan) Lokhuset byggdes ca 1956 på banvallen av parallellspåret som också gick till grusgropen men som var betydligt kortare. Möjligen fanns växel inne i grusgropen för att möjliggöra rundgång.
Källa: Ekonomiska kartan (www.kartbild)
5 Historien bakom sjukhuståget vars utrustning förvarades i Säbylunds grusgrop 1970-80 talet (obs! Även om spåret till själva grusgropen revs tidigt kallades hela anläggningen inklusive de tre lokhusen och förråden för Säbylunds grusgrop. Kom tåget att utrustas i grusgropen inför prov i början av 1980 talet eller gjordes detta i Hallsberg eller Örebro? Kan utrustning helt eller delvis förvarats i lokhus H1 som blev tomt efter att beredskapsångloken flyttades i slutet av 1970 talet och inga diesellok placerades i detta lokhus till skillnad från lokhus H2 och H3.
6 När elektrifierades spåret i grusgropen? Samtidigt som civila / militära förråden byggdes? Finns det kända bilder på el-lok inne i grusgropen?

En anekdot var när jag och god vän fick följa med på ånglok (B 1137) som var under provkörning fram till lokhus H2 i grusgropen. Lokföraren säger. Killar, grusgropen är full av hemligheter så ni får inte ta några bilder nu. Gode vännen frågade då om det gick bra att filma istället. Föraren visste väl inte vad han skulle svara så han sa ja till att filma från hytten. Gode vännen lever inte längre så jag vet inte om det blev någon film från ånglok inne i grusgropen.

Länken www.kartbild är inkomplett och leder sålunda ingenstans.

Hans Larsson skrev: ↑10 nov 2024, 21:47 Länken www.kartbild är inkomplett och leder sålunda ingenstans.

Denna länken fungerar nog bättre, ekonomisk karta Säbylunds grusgrop.
https://kartbild.com/#16/59.1650/15.1528/0x10000

Det var ingen länk utan bara en hänvisning till källa eftersom det finns flera intressanta kartor på Kartbild. Forumet markerade dock felaktigt som länk.
Upptäckte nu att vid studier av alla kartorna ges delvis svar på ett par av mina frågor. Likaså att det funnits två grustag. Det södra grustaget kan möjligen varit det ursprungliga spåret och som förlängdes (med växel) 1906 till norra torvfabriken och grusgrop.

Här kommer kompletta länkar till intressanta kartor på Kartbild över ämnet Säbylund. Jag hoppas alla fungerar
Ekonomisk kartan 2 någon gång före ca 1955. Lokhusen är t.ex. inte med och norra grusgropsspåret finns med
https://kartbild.com/#15/59.1705/15.1558/0x11000
Ekonomiska kartan 3 någon gång efter ca 1956. En hel del förändringar sedan föregående karta. Alla tre lokhusen finns med men norra grusgropsspåret är borta. Kartan är från tidigast ca 1956 då lokhuset H3 byggdes då
https://kartbild.com/#15/59.1705/15.1558/0x30000
Flygfoto ca 1960 . Här syns huvudspåret hyggligt till norra grusgropen som gick parallellt med spåret som lokhus H3 byggdes på
https://kartbild.com/#15/59.1705/15.1558/0x20004
Flygfoto ca 1975. Nu har det börjat att växa igen i norra grusgropen men det mesta är intakt
https://kartbild.com/#15/59.1708/15.1738/0xc
Flygfoto ca 2000. Slutet. Konstgjorda sjön delvis anlagd. Lokhuset H1 rivet och delvis flyttat ett par hundra meter. Dom två andra lokhusen står kvar men revs ca 2000. Förråden delvis rivna.
https://kartbild.com/#15/59.1703/15.1738/0x80008

För flygfotona på kartbild.com kan man få fram årtalet de är ifrån genom att först klicka i t.ex. "årtal ~ 1960" och sedan klicka i kartbilden. I Säbylunds fall är de från 1961, 1972 och 1997.

Mikael Blom, tack för tipset om KB! Där träffade du rätt. Jag har tillbringat flera timmar med att söka där för mer info om Säbylund. Dessutom har jag hittat ritningar på Lantmäteriets historiska sidor som bland annat visar på att grusgropsområdet var föremål för en expropriation redan 1861, via "pressklipp" kunde jag se att det anordnades extratåg till Säbylund innan hållplatsen öppnades. Man bara stannade på linjen för passagerarutbyte. Detta i samband med en konferens på herrgården.
Jag återkommer med mer information.

Tack Leif. Värt att notera kan vara att varken grusgrop eller hållplats låg på Säbylunds ägor utan på Norra Mos i Kumla socken, om jag förstått det rätt. Torvströfabriken låg, vad jag förstår, i Mosjö socken på Kyrkeby ägor. Jag har inte sökt på något annat än Säbylund, men kanske kan en sökning med något annat än Säbylund hos kb.se ge ytterligare information.

Några grusliga bilder o. text
Via Lantmäteriet (LM) och deras Historiska kartor, kan man göra fynd. I det här fallet de detaljerade kartorna och förstås Örebro län då det handlar om Säbylund.
Välj som socken, "Järnväg" som av LM betraktas som en socken. Sök sedan på "åtgärden expropriation."
Hittade en del, bland annat akten 18-jvg-49:1

De första 17 sidorna av hela 387 är kartor. Resten är handskrivna köpebrev och registerförteckningar. Svårlästa. Originalkartorna är stora, blad 6 t.ex. är 11995 x 4509 pixlar stor. Man hade stora ark förr. Vill någon ha dessa i stort format så är det fritt att ladda ned från LM. Jag har, utan att radera något, flyttat ihop text o bilder så det passar bättre här.

Bildtexter under resp. bild!


En expropriationskarta från det första av de två byggåren för Hallsberg-Örebro, 1861, och det är tydligt att staten ville åt gruset i Karlslundsåsen. Jo, det lär vara samma ås som uppe i Örebros Karlslund.


Den gamla landsvägen har uppenbarligen hamnat i riskzonen för statens grusbehov. På så vis hamnar vägen mellan grusgropen och banan. Året är 1906 och det är då man förlänger spåret upp till Kyrkeby inne i Mosjö landskommun. Min teori är att detta enda spår funnits redan från när linjen kom till här.


Det äldsta tidningsnotisen jag hittat är från april 1895 och det stora raset söder om Hallsberg.
Min teori är att staten tagit grus i Säbylund redan när banan anlades men bevisligen från och med april 1895.
Vad kallades Säbylund för på den tiden? Det måste ju ha funnits en växel och några signaler? Lastplats? Tacksam för om någon kan tipsa om dåtidens "Säo."

Gruslassare
Yrkestitlarna vid järnvägarna har varit många. Den här hade jag aldrig sett eller hört tidigare.


Sist för i dag, "gruslassare" och för sina 50 kr 1896 kunde han i dag ha köpt lika mycket varor och tjänster som du i dag 2024 får slanta upp med hela 3933 kr, mätt med konsumentprisindex.
Källa:Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.

Conny S.
I brist på annat att göra förstorade jag upp en av dina bilder som du visade här för en tid sedan. Det går att se, inte bara bomstativet utan även bommen. Det är alltså det vägskydd som fanns på grusgropsspåret. Vägen 1970 var ju E3, f.d Riks6. Motorvägen Kumla-Adolfsberg blev klar 1981.


Till ångloken, vet du eller någon annan, mer om E6 1706 som 1945 kom från SWB M3 67 till SJ.Via "svenska-lok.se" vet jag att det har funnits i Västerås 1957. Västerås 1960 (beredskapslok). Slopat 1973, men du hade ju ett foto från Säbylund 1969 med 1706.


Licensvillkoren
Enligt samma källa ovan, "Svenska-lok.se" är senaste noteringen där Gävle beredskapslok 1960. Samma sak med det här loket. Hade det någon speciell historia under sin aktiva tid. Är det slopat och skrotat eller finns det i museet i Gävle?

Jag observerade B 1036 i Grängesberg (GBBJ) i oktober 1991. På det tidigare forumet publicerade jag några bilder därifrån - https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=272643 - där den tredje bilden visa loket./BoSC