Järnvägshistoriskt forum

Vilka svenska ånglok har haft en sådan ? Jag tror att det var något smalspårslok.

SJ L15p 3035 fd NKLJ 14 sedan (1923) VÅHJ 10 .

SJ L15p 3142 - 3146 fd NVHJ 30 - 34 innan WÅB 30 , HWJ 31 - 32 NBJ 33 - 34 .

OBS NBJ är Norsholm - Bersbo Järnväg .

Södra Ölands Järnväg hade problem med vattenkvaliteten och använde ett okänt antal tankvagnar med cylindrisk trätunna ihop med tankloken .
Senare blev SÖJ & BBJ sammanslagna till Ölands Järnvägar .

Upplysningar från "Sveriges smalspåriga ånglok" av Lars Olov Karlsson .

https://digitaltmuseum.se/021018055167/ ... erg-bersbo

Fler bilder kan hittas på Google under L15p .

mvh Rolf Berg

På bilder från Bohusbanan ser man ibland ett S-lok med tender, men då är det en vanlig fyrkantig sådan, med kolförråd. Det verkar inte ha varit under de första åren utan på 1920-30-talet. Det lär ha haft att göra med att loken helst skulle ha vatten från Göteborg, att vattenkvaliteten var sämre i åarna uppåt Bohuslän. Är det någon som vet mer om det här arrangemanget?

Ett antal Kd-tendrar (1932: 684, 689, 691, 725 och 727) apterades som vattenförråd för Sa-loken vilka anpassades för detta. Vilka Sa det rör sig om framgår inte av str77 men ombyggnationen på dessa var nog mindre och tendrarna var inte permanent kopplade till ett visst lok.
Det kan också nämnas att de kvarvarande Kf2-loken 626 och 700 år 1938 hade upprustats i Örebro och tillkopplats Kd-tendrar innan de skickades till Malmbanan. Kf2 700 hade tender 626 medan Kf2 626 hade tender 629. Tendrarna bortkopplades i mitten av 1940-talet.
Möjligen var axeltrycket för högt för fulla förråd på loken varför man tillkopplade Kd-tendrarna. Jag misstänker att de tjänstgjorde i skopkransväxlingen i Luleå.

Stefan Westerberg skrev: ↑26 apr 2024, 13:32 På bilder från Bohusbanan ser man ibland ett S-lok med tender, men då är det en vanlig fyrkantig sådan, med kolförråd. Det verkar inte ha varit under de första åren utan på 1920-30-talet. Det lär ha haft att göra med att loken helst skulle ha vatten från Göteborg, att vattenkvaliteten var sämre i åarna uppåt Bohuslän. Är det någon som vet mer om det här arrangemanget?

Vattenkvaliteten var otillfredsställande i Bohuslän samt på ett ställe (Munkedal?) tydligen gjorde utsläpp vattnet basiskt vilket inte är bra för armaturer av gulmetall samt kopparfyrboxar.

Va, förstörde Munkedals bruk vattnet så det inte dög till loken? För övrigt kan jag tänka mig en viss salthalt i åarna här, den märks inte i kaffevattnet men säkert efter en tids inkokning i en lokpanna.
Här är ett Sa-lok med tender i Dingle, och efter den en vagn med skaldjur till Stockholm tror jag.

https://digitaltmuseum.se/021018037271/dingle-station