Godsvagn i Vislanda - 1970 -

[lars moberg]

x824 godsvagn Vislanda 21-11-70 21.JPG (154.94 KiB) Visad 1145 gånger

[Thomas Tell]

En av de Gs-vagnar som rustades från 1962. Snedstagen sattes på då.

[Leif B]

Vad används "bromsratten" på plattformen till? Jag ser inga bromsblock.

[Bertil Bengtsson]

Det är en fd handbromsvagn, med bromskupé. Bromsen är demonterad, men ratten blev kvar.
Bifogar en bild på likadan vagn, som dessutom fått snäppet modernare lagergafflar (med två bultar nedtill per gaffelhalva). Den har kvar bromscylindern - och, verkar det som, ratten!
Berra

101.jpg (54.99 KiB) Visad 911 gånger

[Ulf L Eriksson]

En av de Gs-vagnar som rustades från 1962. Snedstagen sattes på då.

För vilket ändamål "rustades" så där gamla skorvar så sent som 1962? Fanns det ett behov av trafikvagnar i den prestandaklassen att tillgodose på det primitiva sättet? Eller var det avsett att gradera upp tjänste- och bangårdsvagnpark?
Att som man gjort på nästa bild snåla så på verkstadsinsatser att man inte ens kostat på nedtagning av avsevärd taravikt genom att lämna kvar bromscylinder med styrventil till KKG-broms tyder väl inte på några högre ambitioner att åstadkomma kommersiellt gångbara vagnar.

[Anders Jansson]

Bakgrunden till "upprustningen" framgår delvis av skrivelse nedan. Trafikbyråns inställning var i princip att "allt som kan rulla i inkomstbringande trafik måste rulla". Snedsträvorna tillkom pga bräckor runt dörröppningen.

Tilläggas kan att på den tiden kunde inte SJ avgöra investeringsutrymmet. Det gjordes av regering och riksdag men hänsyn till konjunktur och statsfinanser.

[Per Ljungberg]

Gs/Gsh-vagnarna användes vanligen i de lokalgodståg som då framfördes mellan större stationer. I dessa lastades gods till och från mellanstationerna. De kunde då kopplas av vid dessa stationer och hämtas upp av det återvändande lokalgodståget på eftermiddagen eller dagen efter. När denna trafik senare avlöstes av lastbilstransporter försvann behovet av vagnarna som då kunde slopas.

[Thomas Tell]

En av de Gs-vagnar som rustades från 1962. Snedstagen sattes på då.

För vilket ändamål "rustades" så där gamla skorvar så sent som 1962? Fanns det ett behov av trafikvagnar i den prestandaklassen att tillgodose på det primitiva sättet? Eller var det avsett att gradera upp tjänste- och bangårdsvagnpark?
Att som man gjort på nästa bild snåla så på verkstadsinsatser att man inte ens kostat på nedtagning av avsevärd taravikt genom att lämna kvar bromscylinder med styrventil till KKG-broms tyder väl inte på några högre ambitioner att åstadkomma kommersiellt gångbara vagnar.

I PM (Sgr 4132/62) ang underhåll och slopning av vagnar litt Gs, Gsh, GSk, Gsö och Gq daterat 1.8.62 står; "Gs-parken kan på längre sikt avvaras men innan knutpunktstrafiken genomförts måste slopningstakten dämpas".
Man skrev om skicket efter besök i Göteborg 27/7-62. "Vagnarna är mycket dyra i underhåll men värre är att en del vagnar inte håller längre efter Rev än till närmaste bangård, Sävenäs. På en del typer är underredet allmänt och starkt rostangripet, på de flesta är korgen svag och otät."

I stället för Rev fick vagnarna R1 respektive R2 vilket syftade på att vagnarna skulle vara trafikdugliga 1 respektive 2 år. Vid R2 utfördes diagonalförstärkning och vid MRev efter behovsbedömning.
Ett förslag angav att 240 vagnar skulle få diagonalförstärkning á 700:-
Gsk, Gsö och Gq föreslogs att slopas fr o m 1962.
385 vagnar litt Gs/Gsh angavs stå avställda i väntan på styrelsebeslut om detta underhåll.