Järnvägshistoriskt forum

Vilken var den första vagntyp som utrustades med dubbla fjäderlänkar?

(Sent femtiotal levererade V&M stora mängder Oe som hade enkla länkar och tidigt 60-tal kom Gre-vagnarna som hade dubbla länkar.)

Tack på förhand

Olle S

Hej Olle!

Ingen har svarat än, så nu törs jag väl hitta på något...

1 Maskinkylvagnen GHz, nio stycken, från Rathgeber i München, Tyskland. De levererades 1954 och 1955. Senare litt. blev Iblps tror jag.

2 Vagn med öppningsbara sidor och tak, litt. Te - senare Tis, fem vagnar. Jag vet inte när de levererades, eller av vem (Talbot, kanske), men i slutet av 1950-talet.

I båda fallen var det västtyska (DB) standardvagnar.

Rathgeber var dåtida "hovleverantör" av kylvagnar till DB; SJ:s vagnar var en variant av den västtyska vagnen Tehs50, med varianter av littera. Om jag inte missminner mig, var det Rathgeber som konstruerade vagntypen (jag kan inte kolla, pga flytt är allting nedpackat..).
Den blev antagen som standardvagn av UIC, DB litt. Ihs377 - med olika varianter (tillägg) av littera. SJ:s vagnar hade ett tidigt utförande av fjäderbockarna, med hopsvetsade plana plåtbitar.
Den tyska vagnen var en is-kylvagn, SJ:s var en maskinfrysvagn.

Den öppningsbara vagnen var identisk med en DB-vagn, Tis858, i alla detaljer; så hade de det slutgiltiga utförandet av fjäderbockar, med pressade plåtdetaljer som svetsats ihop.

Men vilka "rena" SJ-vagnar som blev först, är en annan fråga! Kanske Gre? Men före Gre kom väl biltransportvagnen Laes? Fast den var väl också en tysk konstruktion?

Berra

Föregående svar avser svenska vagnar. Jag antar att du menar just "svenska vagnar"...

Men om frågan avser vagnar med dubbellänk "generellt" så blir mitt svar den västtyska öppna vagnen Omm35, byggd i slutet av 40-talet.
Den var en provvagn i etthundra ex (eller nåt; återigen, allt mitt material är nedpackat), ombyggd från krigsvagnen Omm34 (DRB typ "Klagenfurt"), med förkortat axelavstånd (5,1m från 6,0 m) för att prova ut just dubbellänkar (tillsammans med kort axelavstånd), samt två väggståndare i stället för bara en i mitten av varje sidofält. Vagnen var ju byggd för krigstida förhållanden med ett minimum av materialinsats, så bara en väggståndare i mitten av varje sidofält var för klent.
Omm35 hade det första utförandet av fjäderbockar för dubbellänkar, med plattjärn, som vid behov vreds 90 grader, och sedan svetsades ihop.

Berra

Vilken fördel medförde denna typ av fjäderlänkar? Var det förbättrade gångegenskaper genom att långa länkar gjorde att axeln kunde röra sig lättare i sidled och i längsled (länkaxeleffekten)?

Per Ljungberg skrev: ↑02 apr 2024, 19:52 Vilken fördel medförde denna typ av fjäderlänkar? Var det förbättrade gångegenskaper genom att långa länkar gjorde att axeln kunde röra sig lättare i sidled och i längsled (länkaxeleffekten)?

I utvärderingar av löpverk i form av boggier med bladfjädrar och länkar av olika längder framhålls egenskapen att medge radiell rörlighet vilket lämpligt utnyttjat också ger möjlighet att förbättra hjulparens följsamhet i spåret genom att vinklas, antingen genom spontan individuell styrning eller inbördes tvångsstyrd. Variationer i länklängden bör dessutom ge möjlighet att anpassa pendelsystemets egensvängningsfrekvens så att det inte sammanfaller med svängningar från sinusgången i spåret. Utvecklingen mot dubbellänkupphängning och vid sidan om den har även sett varianter med enkla långlänkar.
Så har/hade t.ex. rundvirkesvagnen Lps typ 852 som ju hade sitt ursprung i Ou/Oms-vagnar fått en ombyggnad av fjäderbockarna till "extrem" höjd för att ge plats för långa länkar i klass med de i boggier G56/G70/G764. På boggivagnar ser man inte några dubbellänkar.
En annan variant av långa länkar som man finner främst på tyska vagnar är Niesky speciella byggform med länkarnas mellersta del hopdragna med tvärstag.

Första utländska tillämpning med dubbla kortlänkar påstås på annat håll vara en tysk Ommuf Göttingen 020, 021 byggd 1948.
Om man inskränker frågan till när svenska tillverkare med uppdrag för SJ började använda dessa konstruktioner kan man utöver Gre/Gbs även kolla in Hu/Ibps ur den större serien som nybyggdes i början på 1960-talet. Ore/Kbs och S1/Kps är kanske inte gamla nog för att vara först.

De från Rathgeber (München) levererade GHz 47017-47019. Hade dubbla länkar liksom de 5 Te vagnarna. Detta är senare delen av 50-talet.

BoJ skrev: ↑03 apr 2024, 08:34 De från Rathgeber (München) levererade GHz 47017-47019. Hade dubbla länkar liksom de 5 Te vagnarna. Detta är senare delen av 50-talet.

Så här långt mest bara SJ egna vagnar, men hur var det med privatvagnar?
Parken av 2-axliga cisternvagnar var väl på 1960-talet väl utbyggd, något åldrad och sakteliga på väg mot sin avveckling. Men fanns det några modernare inslag som t.o.m. vilade på dubbellänkupphängning?
AB Tankvagnar (ARA) hade på 1970-talet någon/några Uhs med självbärande tank, KE-GP-broms som t.ex. 0720265-4 med dubbellänk som 1976 inte såg precis nya ut. Hur gamla kan de ha varit?

Även en gammal vagn, Gsu 26127, som försetts med dubbellänkar. Här vid Huskvarna Norra ca 1970 (fd Rosendala). Vagnen gick troligen med internt gods mellan Huqvarna koncernens anläggning i Norrahammar och den i Huskvarna. Har själv bara sett 2 dylika ombyggnader (denna och en i Vislanda). Senaste revision på denna vagn var 1964-04-07. Kanske då den fick dubbellänkar.
Åke Söderlund

Åkes skrev: ↑03 apr 2024, 14:56 Även en gammal vagn, Gsu 26127, som försetts med dubbellänkar. Här vid Huskvarna Norra ca 1970 (fd Rosendala). Vagnen gick troligen med internt gods mellan Huqvarna koncernens anläggning i Norrahammar och den i Huskvarna. Har själv bara sett 2 dylika ombyggnader (denna och en i Vislanda). Senaste revision på denna vagn var 1964-04-07. Kanske då den fick dubbellänkar.
Åke Söderlund

Det var intressanta bilder! Tack för det! Vagnen har (haft) NY-broms med omställning G-P. Vad och var kan den ha använts (till) i "snabbgående" tåg? Gs-vagnar fick väl annars aldrig persontågsbroms (de var ju inte "snabbgående"). Särskilt inte New York - har TGOJ byggt om den, eller har den använts på malmbanan, månne? Vagnen har kostats på utflyttade axlar och dubbellänkar, så något "angeläget" bör det ha varit...
Erinrar mig att det i tjänstevagnsboken finns ett foto av en fd Gs/Gsh med långa fjäderlänkar (alltså, inte dubbellänkar). Har inte boken tillgänglig just nu.
Berra

Bertil Bengtsson skrev: ↑03 apr 2024, 19:44

Åkes skrev: ↑03 apr 2024, 14:56 Även en gammal vagn, Gsu 26127, som försetts med dubbellänkar. Här vid Huskvarna Norra ca 1970 (fd Rosendala). Vagnen gick troligen med internt gods mellan Huqvarna koncernens anläggning i Norrahammar och den i Huskvarna. Har själv bara sett 2 dylika ombyggnader (denna och en i Vislanda). Senaste revision på denna vagn var 1964-04-07. Kanske då den fick dubbellänkar.
Åke Söderlund

Det var intressanta bilder! Tack för det! Vagnen har (haft) NY-broms med omställning G-P. Vad och var kan den ha använts (till) i "snabbgående" tåg? Gs-vagnar fick väl annars aldrig persontågsbroms (de var ju inte "snabbgående"). Särskilt inte New York - har TGOJ byggt om den, eller har den använts på malmbanan, månne? Vagnen har kostats på utflyttade axlar och dubbellänkar, så något "angeläget" bör det ha varit...
Erinrar mig att det i tjänstevagnsboken finns ett foto av en fd Gs/Gsh med långa fjäderlänkar (alltså, inte dubbellänkar). Har inte boken tillgänglig just nu.
Berra

Den har inte heller fått gavellucka/luckor vilket de flesta fick. Tack för bilderna.
Peter