Tore föddes i maj 1932 i Lund. Han blev tidigt faderlös och växte upp i Häljarp utanför Landskrona med sin mor och farmor, som drev en lanthandel och smedja. Affären och smedjan låg vid sidan av järnvägen och under krigsåren var det livlig trafik på spåren.
Den unge Tore fick följa med i förarhytten på ångloken och han hade hundratals frågor till de tålmodiga lokförarna. Det var tänkt att Tore skulle överta lanthandeln men Tore bestämde sig tidigt att hans framtid var inom järnvägen. Han utbildade sig till ingenjör vid Örebro Tekniska Läroverk och bekostade sina studier genom att arbeta under ferierna som konstruktör vid en elektrisk installationsfirma i Landskrona.
Efter examen med högsta betyg gjorde han sin värnplikt vid luftvärnet, LV4 och blev officer. Därefter skrev Tore in sig på Chalmers och utexaminerades som civilingenjör i mitten av femtiotalet.
Industrin ropade efter duktiga ingenjörer men för Tore var det bara SJ eller ASEA som var intressant. Han valde ASEA. Efter det obligatoriska året som elevingenjör började Tore på ASEA:s banavdelning.
Under slutet av femtiotalet hade SJ tillräckligt med fordon och ASEA fick inga beställningar och dessutom var exporten minimal samtidigt som de skånska rötterna kallade. Tore började därför på Elverket i Malmö, en kanske inte helt så stimulerande miljö för en utvecklingsingenjör.
En ny dynamisk ledare Sigfrid Franzen anställdes på banavdelningen och snart hade ASEA fått två stora order på elektriska lok till Jugoslavien och Rumänien. Tore lockades tillbaka och fick ta hand om leveranserna och det tekniska utvecklingsarbetet. Nu kunde man pröva och introducera den nya halvledartekniken och Tore byggde upp en epokgörande ny teknisk avdelning. Han lyckades knyta till sig många duktiga ingenjörer till verksamheten.
Både maskinavdelningen på SJ och banavdelningen på ASEA bemannades med enastående tekniker inom nästan alla områden som rörde järnvägsfordon. Tillsammans utvecklade man metoder att mäta och beräkna gångegenskaper, även vid mycket höga hastigheter.
Tore Nordin hade ett välkänt och aktat namn, inte minst internationellt. Vid de årliga lokdagarna i Graz, Österrike presenterade Tore det första serietillverkade tyristorloket Rc. ”Unmöglich Herr Nordin!” sa den berömde professor Sachs.
Tore involverade även duktiga tekniker inom hela ASEA-koncernen och Tore har själv berättat att när han höll föredrag på Tekniska föreningen eller Elektriska klubben så satt de båda tekniska giganterna, far och son Ragnar och Jan Liljeblad på första parkett.
Senare i livet fick Tore ta emot Kungliga Ingenjörsvetenskapliga akademins stora guldmedalj för tjänstfulla tekniska meriter ur Prins Bertils hand.
ASEA:s teknik inom järnvägsområdet var världsledande vilket fick stort genomslag för export på lok och tåg till Australien, Indien, Kanada, USA, Iran, Rumänien, Jugoslavien, Rumänien, England, Österrike och Sydafrika.
Vid ett av sina många besök i Sverige frågades Maskindirektören vid Queenslands Railways, Australien, John Jeffcoat, varför man valde att köpa förortståg ifrån ett sådant avlägset land som Sverige och ASEA? Svaret kom direkt: Därför man kan alltid lita på er. När något allvarligt händer eller när något svårt teknisk problem uppstår finner ni till slut lösningen. Det svaret sammanfattar Tore Nordins livsgärning.
Tore Nordin var en lojal medarbetare och god vän. Våra tankar går till hans familj.
Åke Nilsson och Clas Lundberg
https://www.vlt.se/2024-01-10/till-minne-tore-nordin