Järnvägshistoriskt forum

Hur kontrolleras en sådan ?
Citat från SkJ-nytt 3/4 1984.
"En gammal K-maskin minns Olle alldeles särskilt. Denna utmärkte sig för sin väldiga styrka med ljudligt kraftfulla ångslag i skorstenen. Den slet på axeltappar och babbitslagringar lika extremt och med tiden blev verkstadspersonalen misstänksam. En extra ångtrycksmanometer monterades och denna visade 18 kg då lokmanometern visade 10 kg."

Det låter mer som en skröna. Det är två säkerhetsventiler och båda borde inte falera, dessutom inte samtidigt som ångpannemanometern visar fel. Dessutom borde nog pannan fått andra problem med 8kg övertryck.
NOJ 1 Hultenheim sprängde pannan vid varmtryckning 1902 men man lyckades aldrig utröna orsaken. Man hade eldat hela dagen utan att det syntes på manometern. En gissning var att manometern och säkerhetsventilerna satts ur funktion med packningar utan hål. Pannan var kalltryckt till 18kg eller så utan problem dagen innan.

Vi ställer frågan till Skånska Järnvägar: var Olle en trovärdig person eller en skämtare ?

En annan historia. Det lär ha funnits någon lokförare vid YEJ på 1800-talet som manipulerade med säkerhetsventilen för att kunna köra snabbare. Finns här någon som kan berätta ?

Jag tror du avser berättelsen om lokföraren Serrman som hängde matskrinet på säkerhetsventilens spak på en av de s.k amerikanarna för att köra in en försening på ett kungatåg. Historien kommer från Fritiof Nilsson Piraten och är något som bara fanns i hans värld. Dessutom hade de lok han beskriver (YEJ 11-13 byggda av Richmond) hade pop-ventiler som inte gick att manipulera.
Finns beskrivet i en tråd på gamla forumet som du själv initierade här https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mo ... &id=276917

Hur justeras säkerhetsventilerna ?
Om de justeras med hjälp av lokets manometer, kommer en felaktig manometer att ge upphov till felinställda säkerhetsventiler.

mormorsgruvan skrev: ↑18 apr 2024, 14:19 Hur justeras säkerhetsventilerna ?
Om de justeras med hjälp av lokets manometer, kommer en felaktig manometer att ge upphov till felinställda säkerhetsventiler.

Man använder en kontrollmanometer tillsammans med den ordinarie.

Det finns ett särskilt fäste på pannan för denna manometer.
Sedan måste väl kontrollmanometern kontrolleras då och då.
Som en parallell har jag jobbat med kalibreringsutrustning för referensgivare för skruvdragare. Själva skruvdragaren kontrolleras regelbundet och mätreferensen måste också kontrolleras då och då. Detta sker med en typ av våg.

Nu vandrar jag utanför ämnet men på en arbetsplats i Norge hade vi en vägg med arbetsskador och tillhörande ibland obehagliga bilder. En föreställde en av våra praktikanter med perfekt cirkelrund blåtira. Rubriken löd: Fick manometer i ögat. Han hade provat hur mycket vår manuella hydraulpress kunde förmå. Den hade dock förskruvningen till manometern som svagaste länk och den smått komiska olyckan var ett faktum. Jag är från Trollhättans industrier uppvuxen med den så kallade Nohab-andan. Där hade lappen snabbt kompletterats med ett idiotdiplom, eller något i den stilen då denna anda var rå, men hjärtlig.

Om vi ska hålla oss till ämnet har pannor ofta ett beräknat maxtryck, arbetstryck och provtryckningstryck. Hur stor är skillnaden mellan inställt tryck på säkerhetsventilerna och arbetstrycket? 12 ”kilo” är nominellt. Hur högt kan man då gå som högsta arbetstryck och hur mycket högre än det löser säk.ventilerna ut?

Hur högt kan man gå utan att pannan exploderar. Ja det beror på hur mycket pannplåten och stagbultarna har försvagats av korrosion.
Men för vilken påkänning beräknades pannplåten och stagbultarna ?