Järnvägshistoriskt forum

Hittade en trevlig bild på DM.
Visar driftbangården i Malmö 1932.
Där står två MITROPA sovvagnar av typen "Hechtvagn"
Kul att se att sådana kom till Sverige.

Länk till bilden
https://digitaltmuseum.se/021018047753/driftsbangarden
Klipp här:

Ett spår upprivet nyligen, två stolpar närmast i bild, fler på den länkade bilden. Är detta påbörjat arbete för elektrifiering, som anges till 4/4-33 i Järnvägsdata?

Klassiskt misstag, inte en Hechtvagn utan en vagn från 1923 ur serien 2101-2116 (senare 20801-20831, endast då med udda nummer) och benämnda "Schwedenwagen". Vagnarna skall inte sammanblandas med de 23 Hechtvagnarna, egentligen liggvagnar för inhemsk trafik, från 1921.

Ola Ahlström
Malmö

Eftersom "Hechtwagen" är ett smeknamn, så finns det knappast någon fastst'lld betydelse. Tyska Wikipedia listar i varje fall 405 st Hechtwagen (gäddvagnar"), däribland sitt-, resgods- och sovvagnar. Liggvagnar hittar jag däremot inga - fanns det redan då?
https://de.wikipedia.org/wiki/Hechtwagen

I denna förteckning finns "våra" vagnar med betecknade som "Hechtbauart, Schwedenwagen", d v s "gäddtyp, svergievagnar":
https://www.modellbahn.net/index.php/ds ... a-bauarten

Här står två sådana vagnar på samma plats som på första fotot d.v.s strax söder om Krüger&Tollbron:
https://www.jvmv2.se/forum/index.php/index.php?id=42182

Även OKB hade vagnar av gäddform:
https://www.okbv.se/arkiv/okbv_rullande ... gnar2.html


Slutligen fanns det i Dresden spårvagnar som kallades "Hechtwagen", även de med avsmalnande nosar:
https://de.wikipedia.org/wiki/Gro%C3%9Fer_Hecht

Det är WL4ü-21 som var, även om de angavs och märktes som sovvagnar, liggvagnar för tredje klass.
Vagnarna som syns på bild är just WL4ü-23 och dessa ligger ju i "gränsfallet" för att betraktas som Hechtvagar men enligt min uppfattning, inte (oavsett vad bland annat Wikipeda säger). Som så mycket annat färgas (?) vi av vad som modelljärnvägsproducenterna ger ut och sedan länge har Roco haft en en "Hecht vagns sats" där bland annat WL4ü-21 ingår, något som "många" jublade över och som många, när de såg bilderna från Malmö, tolkade som att just denna "Hechtvagn" trafikerat Sverige. I tysk litteratur benämns ofta WL4ü-23 som en "Schwedenwagen" och sällan som en Hechtvagn,
Men som du mycket tydligt säger så var begreppet "Hecht" mer en tidsperiod och vagnar med avsmalnad vestibul och inte en serie identiska vagnar, så diskussionen blir kanske mer som en tvist om påvens skägg.

Ola Ahlström
Malmö

Här ett vykort i min samling där två likadana Mitropa-vagnar syns.

Därunder en delförstoring.

Två vagnar i Lübeck i december 1977

En kanske underlig fråga: Skapades vagnar med avsmalnade ändar för att de var ovanligt långa och dubbelspåren i Tyskland har ju kortare avstånd än hos oss mellan spåren i kurvor? Jag har i ångtågsfilmer på "Eisenbahn Romantik" sett parallellkörningar där passagerarna i de båda tågen tar varandra i hand. Att spårvagnar hade avsmalnande ändar tror jag säkert berodde på att det var smalt mellan spåren då dessa var anpassade för korta spårvagnar.
Även i Göteborg minns jag att man fick ha kvar de tvåaxliga spårvagnarna på vissa linjer för att de nya boggivagnarna var för långa och inte kunde mötas i de snäva kurvorna. Detta var i början på 1960-talet.

Dessa Schweden-vagnar kom i trafik på Sverige 1923. Observera att dessa MITROPA-vagnar då var GRÖNA. Först 1927/28 målades MITROPA-vagnarna om i bordeauxröd färg. 1923 var f ö det år då trafiken på Kungslinjen till Berlin återupptogs efter första världskriget.

Somliga av vagnarna av typen från 1923 användes så sent som 1957 i Hamburgexpressen från Köpenhamn.

En lång, inte färdig och mycket slingrande tråd om internationella tåg genom Skandinavien kan man finna här:

https://www.motessparet.se/viewtopic.ph ... ilit=hecht

Per Ljungberg skrev: ↑16 okt 2024, 20:39 En kanske underlig fråga: Skapades vagnar med avsmalnade ändar för att de var ovanligt långa och dubbelspåren i Tyskland har ju kortare avstånd än hos oss mellan spåren i kurvor? Jag har i ångtågsfilmer på "Eisenbahn Romantik" sett parallellkörningar där passagerarna i de båda tågen tar varandra i hand. Att spårvagnar hade avsmalnande ändar tror jag säkert berodde på att det var smalt mellan spåren då dessa var anpassade för korta spårvagnar.
Även i Göteborg minns jag att man fick ha kvar de tvåaxliga spårvagnarna på vissa linjer för att de nya boggivagnarna var för långa och inte kunde mötas i de snäva kurvorna. Detta var i början på 1960-talet.

Min killgissning är att utformningen är ett sätt att säkerställa att vagnsdörrarna håller sig inom lastprofilen, även om de är öppna. Alternativet är ju att dörren i sin helhet är placerad längre in än resten av vagnskorgen, så som på många svenska vagnar, men det ger ju en mindre vestibul.