Järnvägshistoriskt forum

Några frågor kring Säbylund som jag behöver hjälp med. Förbereder ett längre inlägg om Säd. Bildtexter som vanligt under respektive bild/bilder och i en del bilder i bilden.
Frågorna kommer direkt efter de två första bilderna.

"Egen" karta med 1961 års spår mm. överlagt dagens karta med Säbylundssjön.Det har alltså funnits två torvströfabriker i området. Om de verkade samtidigt eller ej, vet jag inte.


Militärassistentens schematiska skiss, reviderad 1938-11-12. Enl. ösk med Gunnar Ekevinghttps://www.ekeving.se/index.html

Tre frågor:
1) När etablerades grusgroparna i Säbylund och spåren dit? Vilket även innefattar spåret till den norra torvströfabriken.
Kommentar 1: Bevisligen, genom foto, fanns grusgropen i bruk 1920, se nedan sist.
Jag har frågat Kumla kommun, negativt vid datasök men man letar manuellt..(1 tjm 1d/vecka)
Finns inget på Digitalt museum från de tidiga åren, förutom nästa svartvita bild. Inte heller Kumla kommuns bildarkiv har något mer än två foton fr. 1920 resp. 1921. Sist här nedan.

Kommentar 2: Den norra fabriken revs omkring 1975 och ersattes med ett nybygge. Den norra fabriken är eg. inte i Säbylund, även om spåret kom från Säbylund, utan i nuvarande Mosjö distrikt, Örebro. Säbylund är Kumla kommun. Om det nu hette driftplats på den tiden, nedlagt 2001-03-15 så låg den i två kommuner.

3) Vägskydd vid grusgropsspårets korsande av stora vägen Kumla - Örebro?
Kommentar: Fram till 1981 var nuvarande lv. 690 då "Riks Sexan", mot slutet t.o.m E3 dvs. "stor" väg, ersattes då med motorväg.
3) När byggdes stickspåret till den södra torvströfabriken?
Kommentar: Finns med på bangårdsritningen från 1928.

Fakta och uppgifter
Historiskt.nu, citat "Vid järnvägens anläggande fanns det stationer vid Kumla, Mosås och Örebro.---. Under årens lopp tillkom 4 hållplatser utefter banan. Linjen Hallsberg-Örebro invigdes den 1 augusti 1862 ." (Min understrykning)


"Några byggnader på Säbylunds gård"
På Digitaltmuseum (DM) fanns ovanstående bild, OLM-2008-28-625 från Örebro läns museum. Den är allmän (PublicDomainMarked) och jag har laddat ned och bl.a. brusreducerat den.

På bilden, syns ett trafikerat järnvägsspår vilket inte kan vara annat än dåvarande Statsbanan Hallsberg -- Örebro. En vägkorsning och vad som i dag är vägkorsningen vid Säbylundsallén.

Jag kanske övertolkar, men ser det inte ut som en kajkant och möjligen också ett översnöat spår? Kumla till höger i bild. En fyrkantig tavla och längst till vänster i bildkanten något som jag inte vet vad det kan vara.

Bilden bör vara tagen någon gång 1862-1871. Fotografen är känd, https://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelmina_Lagerholm. Konstnär men 1862 slutade hon måla och öppnade i stället en fotoateljé i Örebro. Hon lämnade Örebro och fotograferandet 1871. Exakt datum för bilden saknas men den är med säkerhet tagen före den "officiella" uppgiften om när hållplatsen Säbylund etablerades (1887) och som senast någon gång vintertid 1871.

Hållplatsen Säbylund upprättades 1887 enligt en anteckning till bild (visas ej här) JvmKBEA01054 uppgiften (troligen) från fotografen Sven Ove Lundberg som tog bilden 1948. Varifrån han fick uppgiften är oklart, kanske fanns det något på eller i byggnaden eller rent av personal på platsen som berättade?


Fotot ovan från Kumla kommuns bildarkiv. Inte exakt daterat. Under rubriken "Tillkomsttid start" i det datoriserade arkivet, anges 1890. Kan och bör det tolkas som tidigast?

Kumla kommun släpper bilderna fritt från sitt bildarkiv, förutsatt de inte används kommersiellt och att källa, fotograf och datum anges. https://kk.kulturhotell.se/

Uppgift 1 om bangårdsutbyggnad i Säbylund
I Per Forsströms ställverksregister anges att en bangårdsutbyggnad skett 1918

Uppgift 2 om bangårdsutbyggnad mm. i Säbylund
https://banvakt.se/orebro-c-orebro-s-ku ... ylund-hlp/ citeras: "Trafikplatsen med ett litet stationshus låg ursprungligen några hundra meter längre söderut, invid infartsvägen till Säbylunds herrgård -- När bangården byggdes ut ca 1925 (troligen i samband av dubbelspårsbygget) revs det första stationshuset och ett nytt byggdes ca 400 m norr om det gamla. Det revs 1979."

Uppgiften kommer från en anhörig till den siste banvakten i Säbylund, inte direkt från en källa. Sambandet med dubbelspårsutbyggnaden är tveksam, i vart fall till årtalet 1925.
Från Historiskt.nuhttps://www.historiskt.nu/normalsp/stat ... nabbf.html citeras: "Hallsberg - Säbylund 1 oktober 1919. Säbylund - Mosås 25 oktober 1920. Förbi Säbylund således klart den 25 oktober 1920 och fram till Säbylund lite drygt ett år tidigare.



Uppgiften om när det första "stationshuset" revs i citatet ovan kan misstolkas alternativt är den felaktig. Det första huset fanns "fortfarande kvar" på ovanstående till 1929 -07-23 daterad bild JvmKDAA09885 även den PDM märkt.

Foton som visar grusgropen




Kumla kommuns bildarkiv från 1920 respektive 1921 båda med årtalen påtecknade på respektive bild.

Sist men inte minst
Slutligen, Säbylunds bangårdsritning (visas inte här) från 1928,visar hållplatsen och spåret till de två grusgroparna och även stickspåret till den södra fabriken.

Det var det hela

Leif Jakobsson skrev: ↑01 nov 2024, 17:19
---


"Några byggnader på Säbylunds gård"
På Digitaltmuseum (DM) fanns ovanstående bild, OLM-2008-28-625 från Örebro läns museum. Den är allmän (PublicDomainMarked) och jag har laddat ned och bl.a. brusreducerat den.

På bilden, syns ett trafikerat järnvägsspår vilket inte kan vara annat än dåvarande Statsbanan Hallsberg -- Örebro. En vägkorsning och vad som i dag är vägkorsningen vid Säbylundsallén.

Jag kanske övertolkar, men ser det inte ut som en kajkant och möjligen också ett översnöat spår? Kumla till höger i bild. En fyrkantig tavla och längst till vänster i bildkanten något som jag inte vet vad det kan vara.

Bilden bör vara tagen någon gång 1862-1871. Fotografen är känd, https://sv.wikipedia.org/wiki/Wilhelmina_Lagerholm. Konstnär men 1862 slutade hon måla och öppnade i stället en fotoateljé i Örebro. Hon lämnade Örebro och fotograferandet 1871. Exakt datum för bilden saknas men den är med säkerhet tagen före den "officiella" uppgiften om när hållplatsen Säbylund etablerades (1887) och som senast någon gång vintertid 1871.

---

Jag tror att den bilden är tagen långt senare. Förts och främst tvivlar jag på att det fanns telefonlinjer med så många trådpar på 1860-talet. Det som skymtar i vänster bildkant tror jag är ett bomstativ för en lindriven bom, troligen med klocka längst upp. Tycker mig ana ett motsvarande bomstativ i höger bildkant också och ser tydligt en motsvarande en kort stolpe med klyka att fånga upp bommen i när den fälls.

Min gissning är att det på den fyrkantiga tavlan står "Vid vite förbjudet att färdas å banan" eller något liknande.

Jag tror också att bilden är tagen i senare skede. Kan platsen för bilden möjligen vara vid grusgropsspåret där det fanns tre vägkorsningar utöver den stora som korsade landsvägen? Se även foto nedan.
Jag har själv åkt på ånglok hela grusgropsspåret fram till ett av de tre lokhusen som uppfördes 1955 / 1956 och inhyste beredskapsånglok fram till sent 1970 tal och därefter beredskapsdiesellok fram till mitten av 1990 talet. I början av 1970 talet installerades el i i alla lokhusen för att möjliggöra torrluftkonservering i de tre lokhusen. Dom sista ångloken (8 st) provkördes i början av 1970 talet från Hallsberg i olika omgångar direkt in i lokhusen (endast slaggning gjordes utanför. Kolförrådet i tendrarna fick vara kvar. Därefter torrluftkonserverades loken.
När beslutet om att koncentrera alla beredskapsånglok längre norröver, tömdes lokhusen till förmån för torrluftkonserverade Diesellok littera V3 och T23. En omgång av dessa provkördes även i Hallsberg på 1990 talet. På 1990 talet tömdes slutligen lokhusen och revs förutom en liten bit av det mest söderliggande huset som flyttades en kort bit i samband med utdikningen av den stora torvmossen för att tillskapa Säbylunds badplats.
Den ursprungliga platsen för detta lokhus ligger idag under vatten. Var dom tre lokhusen stod framgår av ekonomiska kartan. Ett (ev. 2) av dessa var f.ö tillverkat i Östtyskland som provlokhus för beredskapsånglok.
Om du även ska skriva om Säbylunds järnvägsanknytning bör det finnas med / nämnas om dels beredskapslokstiden i grusgropen och dels den omfattande militär / förråds verksamhet som fanns fram till ca 1990 talet. Det är för mig okänt om det var militära / civila eller Järnvägsförråd. Men det var ofta verksamhet intill förråden när jag besökte grusgropen för ca 50 år sedan. Förekom även en upplagd (utomhus) reservvändskiva för möjligen lilla lokstallet i Hallsberg.
Båda Torvfabrikerna anlades 1906. Verkade samtidigt men olika ägare. Den södra fabriken brann och återuppfördes i tegel. Ett lok fanns kvar där länge och banan gick i en tunnel under landsvägen. Till och från lär båda mossarna haft spårförbindelse med varandra. Dock oklart när dom fick respektive stickspår från SJ eller när grusgropsspåret anlades.
Fråga tre om vägskydd vill jag minnas (kan ha fel) att ljussignaler fanns 1972, men inget mer. Vid passage gick personal av med röda flaggor.

Tack till er båda för svaren. Ett särskilt tack till Conny för alla bilder och alla uppgifter om torvströfabrikerna och vägskyddet. På din första bild syns bomstativet långt nere vid vägen. Jag kände till att Hasselfors drev den norra fabriken och även den nyare i norr. Vet du vem som ägde den södra fabriken?
Kan det ha varit i hergårdens regi? Det finns ju också något som heter Vallersta torvströförening som äger cirka 20 ha i Ekebymossens västra del där det fanns ett smalspår "Mossbanan" ner till en kvarn i Kumla. https://kumla.naturskyddsforeningen.se/?page_id=41

Om lokhusen har jag samlat på mig en hel del ur några äldre trådar i det gamla Jvm forumet. Jag vill minnas att du Conny hade några inlägg här. https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=139491
Jag hade tänkt göra en längre tråd om Säbylund och jag inser redan nu att den bör delas i flera. Jag är tacksam om jag får använda någon av dina bilder.


Det är nog så att jag övertolkat vad som stod i anslutning till bilden på Digitaltmuseum. Där står ju bara att bilden ingick i hennes (Lagerholms) samling. Inte uttryckligen att hon fotograferat den. Det finns ju en felkälla till, Wikipedia. Även om hon slog igen fotoateljén i Örebro kan hon ju ha fotograferat senare. Hon avled 1917 i Stockholm men är begravd i Örebro, Nicolai. Bilden är alltså av senare datum, men vilket? Det är känt att den ursprungliga hållplatsbyggnaden låg "invid infartsvägen till Säbylunds herrgård" vilket skulle kunna innebära att den var synlig på den här bilden men någon hållplatsbyggnad syns ju inte.


I så fall är bilden senare än 1929 om nu dateringen stämmer på den här bilden. Någon kan ju ha använt bilden som ett vykort eller i ett brev, därav datum och platsangivelsen. Det vevställverk som syns kom till cirka 1925 enligt Per Forsströms ställverksregister och årtalet 1925 har följande kommentar "okänt Installerad vid dubbelspårsutbyggnad. Viss osäkerhet om typen. Anläggningen troligen till stor del klar 1922"


Nästa steg blir att fråga Kumla kommun om de har några bygglovshandlingar från så långt tillbaka för hållplatsbyggningen. Kanske finns det möjlighet att få ett bygglovsdatum för denna bild.

Södra fabriken ägdes av Säbylunds torvströ AB, Kumla. Anlades 1906. Efter brand återuppfördes fabriken helt i tegel.
Källa: Industrilok i Närke / SJK Småbaneavd 1980. Häftet innehåller även lite data men främst om dom lok som båda torv fabrikerna haft.
När jag var där c:a 1984 fanns ingen verksamhet men torvbanan ut till Ekebymossen låg i huvudsak kvar. Bifogar ett foto från 1972 där delar av fabriken skymtas och stickspåret synligt.
Lokhuset jag benämnt H1 var tillverkat i Östtyskland c:a 1955 och inhyste ånglok fram till 1978 (E2 1119 och 1121 mellan 1972-1978). 1984 var det tomt och tveksamt om Diesellok blev uppställda i lokhuset. Platsen för huset ligger idag under vatten.
Bifogar foto från 1969 där H1 syns samt ånglok E6 1706 och S10 1733 och 1735. S10 loken skickades omgående till Vislanda för skrotning medans 1706 stod i detta lokhus mellan ca 1962 till i början av 1970.
Under 1970/ 80 talet var även Säbylunds grusgrop utrustningsplats för sjukhuståg. Möjligen förvarades utrustning i lokhuset H1 eller någon av de andra förrådsbyggnaderna.
Skarpsynt att se bomstativen på min bild från 1970-12. Antingen var dom borta (som jag minns) våren 1972 eller så minns jag fel.
Dom två övriga lokhusen (varav ett (H2) var Tysktillverkat - möjligen även DDR) kom att inhysa många V3 lok samt 2 st T23 Diesellok efter att dessa lokhus tömts 1978. Såg nu en anteckning att dessa lokhus tömdes 1999 och revs omgående.
Hör av dig om du önskar mer fakta kring t.ex. lokindivider som funnits i Säbylunds lokhus.
Alla bilder o text får givetvis användas fritt.

Tack! Vilka skatter du sitter på! Jag hade turen att hitta Industrilok i Närke / SJK Småbaneavd 1980 på Bokbörsen så den är nu beställd. Köpte dessutom Lisbeth Axelssons bok om Säbylunds herrgård och 4 Sv. Kommunikationer.
Det är två viktiga data som återstår för att få en bra "bild" av Säbylund. Det ena är grusgropsspåret/spåren när dessa kom till, det andra är datum/årtal för när "stationsbyggnaden" (den sista) byggdes.
Dina uppgifter om Säbylunds torvströ AB, mycket intressant. Stor tack

Jag har grävt fram en del, som fört mitt lilla projekt framåt. Jag vet nu med säkerhet när ritningarna till de två "stationshusen" som funnits i Säd togs fram och att det var SJ:s arkitekt Folke Zettervall som ritade det senare av de två byggnaderna.

1.Det jag inte ännu funnit något om, är när byggdes grusgropsspåret/spåren? Någon?

Det bör ha varit så att spåret byggdes ut i etapper. På Stig Lundins sida om Säd finns ett utsnitt ur en Generalstabskarta, https://stiglundin.se/jarnvag/18116950/ ... bylund.htm med ett kort sidospår. På bangårdsritningen reproducerad 1928 är spåret mycket längre. Bangårdsritningen överensstämmer med vad som syns på den ekonomiska kartan från 1961.

2. Har någon tillgång till just den Generalstabskartan? men i större format än den Stig L. använde för att om möjligt spika årtalet när den trycktes?
Generalstabskartor går att ladda ned, gratis dessutom, men den som Lantmäteriet valt för det här området karterades 1838 -- 1862 och linjen här öppnades den 1 augusti 1862, så där jag har ingen hjälp. Samma med den häradsekonomiska kartan.

Jag tror att den första utbyggnaden, den som syns på Lundins sida, skedde i samband med en bangårdsombyggnad 1918 (enligt Per Forsströms ställverksregister)


Militärassistens schematiska skiss, rev. 1938-11-12

3. Vem kan ha beslutat om en sådan här utbyggnad? Fick Kgl Jvg.styrelsen äska medel från departementet?

Alla tips välkomna!

Kolla på Kungliga biblioteket, kb.se. Där brukar det finnas mycket intressant. I denna lilla notis från Nerikes Allehanda den 6 okt 1906 nämns grusgropsspåret. Längst upp till vänster på sidan.

https://tidningar.kb.se/6k0b3x9q404lh0d ... 20grusgrop

......

Den karta som du nämner och som är daterad 1838 - 1862 heter Vingåker 65-1 (under Örebro Län). Om man väljer bort allt utom generalstabskartan ligger den först (äldst). Om du rullar ner finner du två Vingåkerskartor till: 65-5 och 65-6. Båda har samma innehåll förutom viss revision av vägar. Det är någon av dessa som Stig Lundin använt. Det viktiga för innehållet som visas är att de är uppmätta 1924 - 1925. Tryckdatum 1929 resp. 1941 har ingen betydelse i detta fall.

För övriga läsare: Kartan ligger på Lantmäteriets historiska kartor - Översiktliga kartor - Område Örebro län -Sök - Välj bort alla utom kartserie Generalstabskartan.