Vilken STH gällde på småländska smalspårsnätet? - 2008

Hej,

Vilken högsta hastighet (STH) gällde på småländska smalspårsnätet under 50-60-talet? Jag inser att STH varierade på olika delar av banan men vad var vanligt? Och hade vissa tåg (t ex rälsbussar) rätt att köra fortare?

Mvh Daniel

På de banor som jag vistats runt har väl alltid Rälsbussar haft högre hastighet än Loktåg NVHJ hade väl 60 för lokdragna persontåg och 75-80 km för Rälsbusståg. Mycket nedsättningar ofta till 40 förekom. Smalspåret hade mycket olika STH,NVHJ ock VGJ räknades till smalspårets "Stambanor" och tex på norra delen (Västervik- Norsholm) fanns någon tdt även snälltåg med ofta 3 multade YBo5p. Medelhastigheten blev ganska hög ändå med bara enstaka uppehåll. Gångtiden Kimstad -Västervik med uppehåll i Åtvidaberg, Överum och Gamleby var för Snt 27 1timme 58 minuter år 1959 Sträckan var 119 km.

... NVHJ hade väl 60 för lokdragna persontåg och 75-80 km för Rälsbusståg. Mycket nedsättningar ofta till 40 förekom...

F d NVHJ hade - liksom f d VGJ huvudlinje och det mesta östgötasmalspåret - sth 75 för rälsbussar och 60 för loktåg.

Sth på smålandsnätet (med Öland) var enligt 1955 års linjebok följande:
80/60: Kalmar-Berga, Kalmar-Torsås och Hultsfred-Braås (Här senare sänkt till 70/50, 1974-01-02)
75/50: Oskarshamn-Sevedstorp
70/50: Mönsterås-Fagerhult, Braås-Växjö, Sävsjö-Målilla och Borgholm-Kastlösa
70/35: Böda-Borgholm och Kastlösa-Ottenby
60/40: Ljungbyholm-Påryd

Överhastigheten för rälsbussar kunde alltså variera rätt mycket, utöver standarden "+20". Sth för loktåg avser lättaste loktyp, för de tyngre var
sth lägre.

Sth 40 (För både rälsbuss- och loktåg) var rätt vanligt förbi platser med
växlar (Ofullständiga säkerhetsanläggningar).

Rent allmänt kan konstateras att smalspåren i Sv. var klent byggda, jämfört med utlandets. Att ha ganska tät trafik på 17-kilosräls, som här, i en del fall (oavsett axeltryck), var otänkbart i t ex Tyskland.

Var låg-rekordet i SJs fall 15-kilosrälsen närmast Ödeshög? Kanske. Månne även GJ hade ngn stump?

Kan särlingar som ex.vis Falköping-Uddagården ha haft ÄNNU klenare?

(600-banorna hade delvis ännu klenare...)

I boken Sveriges Järnvägar av Carl Olofsson . utgiven 1921, finns angivet rälsvikt (plus min. radier, max hastigheter och max lutningar.) Eftersom du frågade speciellt om FUJ , så kan jag tala om att den angavs till 15 kg.Så och t.ex Borgholm Böda . Kosta 12 o 9,5 som kuriosum. Många hade blandade. KVBJ angavs till 24,8 och 17,2. Ki L J 28,25 och 15. LJ 17 och 15. Allt i en salig blandning. Vanligt var väl att sidospår hade klenare dimensioner.:-) Sune

Denna bandel hade till stor del de ursprungliga 14,5 kg rälerna ända till nedläggningen 1958. Sth var ändå 75 km/t för Hilding Carlsson-rälsbussarna.
(Som ett kuriosum kan nämnas att restiden Vadstena-Ödeshög 1939 var en minut kortare än med landsvägbuss 2009!) När YB05p sattes in 1956 sattes hastigheten ned till 50 km/t då dessa var tyngre (hela 14 ton mot 11 ton!) och den kvarvarande rälsen vid det laget kraftigt sliten.

Vad jag kommer ihåg från mina resor Ödeshög-Hästholmen-Vadstena-Fågelsta från 1950-talets mitt och till slutet, så låg spåret mycket illa och rälsbussarna krängde ganska mycket, speciellt där banan gick mellan Omberg och Tåkern, dvs mellan Hästholmen och Borghamn.

Betydligt bättre låg banorna på det övriga fd MÖJ-nätet och där gick det undan om man var försenad. Förarna hade ju god kännedom om banorna då de hade kört där dagligen under många år och visste var man kunde ta in tid.

....Månne även GJ hade ngn stump?.....

Svårt att säga. 1951 års linjebok anger Lärbro-Visby och Romakloster-Burgsvik sth 80 för rälsbuss och 50 för lättaste ånglok. Visby-Romakloster 80/60. "Olofsson" anger 1921 rälsvikt 17,5 och 15 kg/m. Men banan förbättrades senare under 1920-talet för höjning av loktågs sth från 30/40 till 50/60.

Slite-Hablingbo gällde 60/40.

Kalmar-Berga, var det smalspårets "stambana"?
1953 reste jag YBo5p mellan Kalmar- Sandbäckshult i grön färg. Kanske dessa fanns på andra smalspår.
Det gick persontåg på sträckan, lokdraget av Tp. Kommer ihåg vilket tryck det var när dom kom in i Sandbäckshult.
Året innan 53 var det ånglok, inte hadde de väl samma hastighet?

Året innan 53 var det ånglok, inte hade de väl samma hastighet?

Tp hade 1955 sth 60, liksom L8p, L14p, L15p och S2p. Det stora Bp-loket hade då
hunnit slopas.

Ngn tankmaskin hade sth 65, eller hur?

Ngn tankmaskin hade sth 65, eller hur?

Vilken skulle det vara? Snabbaste tanklok på Gotland var enligt 1951 års linjebok N4p 3072, f d GJ 8:2. Det hade sth 55 Visby-Romakloster, vilket även
var dess konstruktionella sth (Enligt 'Svenska ånglok').

Undantaget som bekräftar regeln: Sth 60 (Också Vy-Rak) medgavs bara för ett enda lok på ön, det stora B2p 3060, f d GJ 12 LÄRBRO.

Jag menade på hela 891...

Jag menade på hela 891...

I så fall hade SRJ 35 sth 75 enligt fordonsförteckningarna, i alla fall i sin tillvaro på SRJ.

Ngn tankmaskin hade sth 65, eller hur?

Vilken skulle det vara? Snabbaste tanklok på Gotland var enligt 1951 års linjebok N4p 3072, f d GJ 8:2. Det hade sth 55 Visby-Romakloster, vilket även
var dess konstruktionella sth (Enligt 'Svenska ånglok').

Undantaget som bekräftar regeln: Sth 60 (Också Vy-Rak) medgavs bara för ett enda lok på ön, det stora B2p 3060, f d GJ 12 LÄRBRO.

I tidtabellsboken del A 11/6 1948 för 37 driftsektionen (Gotland) finns angett sth 60 km/tim för 3 lok 3060, 3069 och 3070. Då på sträckan Visby-Roma. På resterande delar var farten 40 km/tim (Visby-Lärbro och Roma-Burgsvik). Slite-Klintehamn 30 km/tim och 35 km/tim Klintehamn-Hablingbo.
Loket 3072 fick köras i 55 km/tim hela sträckan Lärbro-Burgsvik.

Roma (Ra) bytte till Romakloster (Rak) någon gång runt 1950 (1951?). Varför? Risk ihopblandning med Roma i Italien?

Pelle Björkman

I tidtabellsboken del A 11/6 1948 för 37 driftsektionen (Gotland) finns angett sth 60 km/tim för 3 lok 3060, 3069 och 3070. Då på sträckan Visby-Roma. På resterande delar var farten 40 km/tim (Visby-Lärbro och Roma-Burgsvik). Slite-Klintehamn 30 km/tim och 35 km/tim Klintehamn-Hablingbo.

Då har sth justerats de mellanliggande tre åren. 1951 hade de tre loken sth 30 även Klintehamn-Hablingbo. 3069 och 3070 hade sth 55 Visby-Romakloster. I övrigt
stämmer siffrorna.

Loket 3072 fick köras i 55 km/tim hela sträckan Lärbro-Burgsvik.

1951 sth 40 Lärbro-Visby och Romakloster-Burgsvik.

Roma (Ra) bytte till Romakloster (Rak) någon gång runt 1950 (1951?). Varför? Risk ihopblandning med Roma i Italien?

Roma bytte namn 1952-01-01 just för att undvika förväxling med Italien. Detta
påpekas i SJ-cirkuläret om namnbytet.

Mycket riktigt - L14p och S20p var tillåtna för 65 km/h. Om dom sen verkligen fick gå så fort nån sträcka, är väl en annan sak.

Jag trodde att vi diskuterade BANORNAS Sth Lokens sth har väl ingen betydelse för vad banorna tål ,eller???

Jag trodde att vi diskuterade BANORNAS Sth Lokens sth har väl ingen betydelse för vad banorna tål ,eller???

Förvisso, men det skulle vara mycket intressant med en sammanställning av lokens STH också.

Enligt andra inlägg i tråden:

Tp: 60 km/h (Diesellok)
L8p, L15p och S2p: 60 km/h (Ånglok?)
L14p, S20p: 65 km/h (Ånglok?)
N4p: 55 km/h (Tanklok)
B2p: 60 km/h (Ånglok?)
SRJ 35: 75 km/h (Ånglok?)

YB05p: ? km/h (Rälsbuss)

Mvh Daniel
(trådskaparen)

YB05p 85 km /tim

YB05p 85 km /tim

Fanns det någon 891- eller 1067-bana alls där denna fordons-sth kunde utnyttjas, samma sth 85 gällde väl även YB04p/t?

Samma fråga betr var Tp-lokens sth 80 kunde utnyttjas? Och hur var det med sth för T2p (som väl i o f s aldrig var nere i Småland, men ändå kan vara intressanta som jämförelseobjekt)?

/undrade CEO (som har åkt YB04p många gånger utan att fatta det märkvärdiga med dem DÅ)

Kalmar-Berga kanske?

Kalmar-Berga kanske?

Javisst. Samt delar av NVHJ och VGJ, eller hur??!!

Samt Roslagsbanan. Med råge. Klassisk historia från tidigt 70-tal:

Trafikinspektör Sjölund o jv-inspektör Hagman är på väg i H:s tj-bil upp till Rimbo för att avsyna nånting. H. håller cirka 90 km/h. Ute på långa raksträckan mellan Rö och Rimbo (intill järnvägen) blir de långsamt omkörda av ett YBo-tåg. Hagman sneglar på Sjölund o frågar:

- Vad har ni för sth här?

S. svarar snabbt:

- Hundra!

- Jaha.

Kalmar-Berga kanske?

Javisst. Samt delar av NVHJ och VGJ, eller hur??!!

Inte enligt linjeböckerna, de säger sth 60. Fordonens konstruktionella sth (enligt teknikbeskrivningar etc) får inte förväxlas med dess sth i spåret. Här kom ju banstandarden in i bilden.

Sth över 60 för smalspåriga loktåg har veterligen bara varit tillåten på
vissa av roslagsbanans eldriftsträckor. Enligt 1964 års linjebok Djursholms
Ösby-Lindholmen och Rydbo-Österskär. Där gällde sth 75. För ångloksdragna persontåg gällde dock sth 60 här (1958 års lijebok).

Sth över 80 för rälsbuss har veterligen inte varit tillåten på någon smalspårssträcka (På NVHJ gällde sth 75 enligt alla tillgängliga SJ linjeböcker).

Ett specialfall var SRJ motorvagnar 3104-3107 och 3110-3112. Ensamgående fick
de framföras med sth 85 på ett antal sträckor. Medfördes släpvagn var sth dock
75.

Sth över 60 för smalspåriga loktåg har veterligen bara varit tillåten på
vissa av roslagsbanans eldriftsträckor.... Rydbo-Österskär. Där gällde sth 75.

Skall vara Roslags Näsby-Österskär.

Tack. Betr SRJ: Psv fick inte framföras med mer än 75 ö h t, vissa med bara 60 (längre tillbaka).

Mna kan ju undra hur SRJ fick lägga tidtabeller som dom gjorde... Gångtid en timme på 55 km till Rimbo, inkl. uph i Dj. Ösby. Och banans sth 60 + flera nedsättningar, bl a över Stocksundsbron...

= tåghastighet i snitt vaddå? 75? 80?

Alltså på ånglokstiden.

Svårartat fall av korruption och sopa-under-bordet...?

Tack. Betr SRJ: Psv fick inte framföras med mer än 75 ö h t, vissa med bara 60 (längre tillbaka).

Psv = Personvagn?

Mvh Daniel

Personvagn, javisst - förlåt...!

Intressant, detta med Tp-loken. Jag kikar just i gamla häftade särtr 77 1954 o hittar till min häpnad noteringen "sth 80" i kanten av lokspecifikationen.

Bara för detta år? Senare ändrat? Jag befinner mej inte intill mitt bibliotek o kan inte kolla själv.

Var det möjligen så att loken rätt så "fort" fick sänkt hastighet efter att banansvariga upptäckt loken förstörande inverkan på spåret.

Pelle Björkman

Rätt troligt - hemmavid var det ju vanligt med 30-40-kilosräls på smalspåren...

Rätt troligt - hemmavid var det ju vanligt med 30-40-kilosräls på smalspåren...

Sth 80 för Tp på svenskt spår bör bekräftas ur linjebok eller tdtbok. Str 77 (Senare SJF 420) är ett maskintekniskt tryck som visar fordonens konstruktionella sth. Där står t ex sth 90 för A6. På forumet har förut diskuterats sth för detta litt på f d HNJ huvudlinje. Den var inte 90 utan 70-80.

Vilka SJ smalspåriga personvagnar (Utöver roslagsbanans) var godkända för högre sth än 60?

Var det möjligen så att loken rätt så "fort" fick sänkt hastighet efter att banansvariga upptäckt loken förstörande inverkan på spåret.

Pelle Björkman

http://jvmv2.se/forum/index.php?id=104390

Saken gällde tydligen ett sth-överskridande under provtur, i ansvariga teknikers
närvaro. Sådant förekommer, på senare år fanns en särskild SJF om provkörningar. Tp normala sth på olika bandelar var säkert beräknade redan på ritbordsstadiet: Man måste ju ha grepp på loktypens användbarhet, det gällde ju en stor investering.

Sth för YBo5p var i 1958 års linjebok 75 på f d VGJ huvudlinje. En lång rad nedsättningar till 65 (300 m kurvradie) och 70 (400 m radie) förekom Göteborg-
Gräfsnäs.

Fniss.

Menar du att det var sth 85 SEN...?

Menar du att det var sth 85 SEN...?

Nej, sth 85 har enligt mina linjeböcker aldrig varit tillåtet i spår. Sth 80
på några smålandsbanor, annars 75 eller lägre.

Menar du att det var sth 85 SEN...?

Nej, sth 85 har enligt mina linjeböcker aldrig varit tillåtet i spår.

Jo, se nedan.

Sth 80 på några smålandsbanor, annars 75 eller lägre.

Nej, Sth 80 har också varit tillåtet för förbränningsmotorvagnarna 1104-1107 på stora delar av SRJ (enl. SRJ Tdt del A 1954) Medfördes vagn/-ar var dock sth 60.

Det handlade om Djursholms Ösby-Norrtälje, Roslags Näsby-Österskär, Rimbo-Bärby och Rimbo-Hallstavik.

Dessa motorvagnar samt motorvagnarna 3110-3112 fick enl. SRJ Tdt del A 1959 framföras på samma bandelar med sth 85. Medfördes vagnar med en högsta vikt om 80 ton så var sth istället 75.

Rälsbussarna 3108-3109 fick gå samma sträckor med sth 80, med släp dock bara 70.

Nej, sth 85 har enligt mina linjeböcker aldrig varit tillåtet i spår.

Jo, se nedan.

Vad jag kan förstå har diskussionen hela tiden gällt YBo5p. Specialfallet SRJ motorvagnar nämnde jag parentetiskt i mitt inlägg 1 juli. Min linjebok är SRJ sista, från 1958.

Nej, sth 85 har enligt mina linjeböcker aldrig varit tillåtet i spår.

Jo, se nedan.

Vad jag kan förstå har diskussionen hela tiden gällt YBo5p. Specialfallet SRJ motorvagnar nämnde jag parentetiskt i mitt inlägg 1 juli.

Aha, beklagar - jag missförstod och lyckades dessutom förbise att du tog med de uppgifterna.

Min linjebok är SRJ sista, från 1958.

SRJ gav ut en linjebok (Tdt del A) som utkom den 31 maj 1959, vilket väl torde vara den allra sista.

Hej!

Bakgrunden till den här tråden är att jag bygger en modelljärnväg i skala H0 (1:87) och var nyfiken på hur lång tid det skulle ta att köra igenom banan (ca 20 meter) i förebildsenlig hastighet. Därav inriktningen på de småländska banorna. Och att jag tog med YB05p i listan i ett av inläggen ovan var för att den var omnämnd och också kommer finnas med på min bana.

Men ämnet är intressant och jag läser nyfiket alla utvidningar :-)
Dock inser jag att ämnet lär behöva en mindre doktorsavhandling för att fullödigt bli besvarad :-D

Men stort tack för alla svar! Och fortsätt gärna, ämnet är som sagt intressant!

Mvh Daniel

Kanske man kan "Lissa" och bli "Grafologie licentiat":-D :-D :-D Sune

4 till 5 sekunder per meter borde ju bli 80-100 sek. för 20 meter.

90 km per timme är 1 km på fyrtio sekunder eller 25 m sekunden. Sedan är det ju bara att dividera. Och det är det ju många som gör på detta forum:-D :-D :-D Sune

För flera år sedan frågade jag en mycket känd modellbyggare och fick svaret; Räkna till fem sekunder (alltså 1sek,2 sekunder ,3 sekunder,4 sekunder,5 sekunder så skulle det bli cirka 75-80 km/t om loket eller tåget flyttade sig en meter under den tiden. Vad var det som var fel med det?? Tala om det rätta då istället.

Nej det är väl inget fel. .Sätten är många. För egen del brukar jag räkna sekunder med hundra ett, hundra två o.s.v. Det är också en bra metod och kollar man på klockan eller km stolparna längs banan så kan man konstatera att det stämmer väldigt bra. Som allt annat. Övning ger färdighet. :-) Sune

För flera år sedan frågade jag en mycket känd modellbyggare och fick svaret; Räkna till fem sekunder (alltså 1sek,2 sekunder ,3 sekunder,4 sekunder,5 sekunder så skulle det bli cirka 75-80 km/t om loket eller tåget flyttade sig en meter under den tiden. Vad var det som var fel med det?? Tala om det rätta då istället.

Felet är att det borde vara fyra sekunder.

SRJ gav ut en linjebok (Tdt del A) som utkom den 31 maj 1959, vilket väl torde vara den allra sista.

Rätt! Även 1959 års graf visar sig ha rubriken SRJ, inte 39 driftsektionen.
Tdtskiftet detta år var 31 maj och SRJ integrerades i SJ först fr o m 1 juli.

Samma var förhållandet då t ex TÖJ förstatligades 1950-07-01. Dess grafer finns inte alls i 1950 års samling. TÖJ "tegelsten" (linjebok/tdtbok) om ca 300 sidor tycks ha gällt fram till tdtskiftet 1951. Tdtskiftet 1950 ägde rum 10 juni.

Saken gällde tydligen ett sth-överskridande under provtur, i ansvariga teknikers
närvaro. Sådant förekommer, på senare år fanns en särskild SJF om provkörningar. Tp normala sth på olika bandelar var säkert beräknade redan på ritbordsstadiet: Man måste ju ha grepp på loktypens användbarhet, det gällde ju en stor investering.

Sth för YBo5p var i 1958 års linjebok 75 på f d VGJ huvudlinje. En lång rad nedsättningar till 65 (300 m kurvradie) och 70 (400 m radie) förekom Göteborg-
Gräfsnäs.

30 med ånglok genom de kurvorna känns.

Vi har idag 50 som sth för bussarna.

På NVHJ har det mej veterligt aldrig varit mera än 80 (OFFICIELLT) tror jag i allafall.Mellan Växjö-Västervik den sista tiden hade det inte behövts några hastighetstavlor allt Åkte rätt ofta ett tag och det var faktiskt förenat med livsfara. Det var handtaget så långt fram som möjligt hela tiden. Kan undra om det var där som bussförarna som kör innerstan i Linköping lärde sej att köra mjukt.

YB05p 85 km /tim

Fanns det någon 891- eller 1067-bana alls där denna fordons-sth kunde utnyttjas, samma sth 85 gällde väl även YB04p/t?

*garvar* ja, frågar du alla som suttit i bakhytt på Vena-rakan eller på olika håll på Roslagsbanan och tittat på hastighetsmätarnålen som kröker sig runt stoppstiftet nere till höger på mätartavlan, så lär de nog säga "JA!" :-D

Just "Venarakan) var väl inte det mest lysande exemplet . Den har i alla tider varit som ett gungfly. Visst gick det undan. Men väldigt oroligt.

YB05p 85 km /tim

Fanns det någon 891- eller 1067-bana alls där denna fordons-sth kunde utnyttjas, samma sth 85 gällde väl även YB04p/t?

*garvar* ja, frågar du alla som suttit i bakhytt på Vena-rakan eller på olika håll på Roslagsbanan och tittat på hastighetsmätarnålen som kröker sig runt stoppstiftet nere till höger på mätartavlan, så lär de nog säga "JA!" :-D

Ska väl tillägga att graderingen på hastighetsmätarens tavla slutar vid ca 125, om jag minns rätt.

Jag kommer snart att bli hårdhänt tillrättavisad om huru med ovanstående utsaga..! :-P

Jag kommer snart att bli hårdhänt tillrättavisad ...

Inte speciellt.

Vi som vet.

Jag trodde att vi diskuterade BANORNAS Sth Lokens sth har väl ingen betydelse för vad banorna tål ,eller???

Förvisso, men det skulle vara mycket intressant med en sammanställning av lokens STH också.

Enligt andra inlägg i tråden:

Tp: 60 km/h (Diesellok)
L8p, L15p och S2p: 60 km/h (Ånglok?)
L14p, S20p: 65 km/h (Ånglok?)
N4p: 55 km/h (Tanklok)
B2p: 60 km/h (Ånglok?)
SRJ 35: 75 km/h (Ånglok?)

YB05p: ? km/h (Rälsbuss)

Mvh Daniel
(trådskaparen)

Enligt SLM 1982 hade Tp en STH på 80 km/h.

/Christer

Enligt SLM 1982 hade Tp en STH på 80 km/h.

/Christer

Innebär det att STH har höjts på senare tid? Jag tänker på Kjell Aghults svar om att Tp hade STH 60 år 1955.

Mvh Daniel

Hmm... rörigt, verkar det som. Jag har läst flera uppgifter.

KLART är, att MaK (enligt 1953 års huvudritning, daterad -52, tror jag) medgav sth 80, ja. Loket har enligt ritn. spårvidd 750 mm, om jag inte tar fel - tydligen offererades denna maskin till några tyska Kleinbahnen oxå...

Sen hittar man allt mellan 60 och 75 km/h i dom svenska trycksakerna...

Ed.: Enligt SJF 420 LOK år 1965 var sth för lok Tp = 65 km/h. (Och T2p sth 60; den uppgiften tror jag har stått angiven likadant ÖVERALLT.)

Året innan 53 var det ånglok, inte hade de väl samma hastighet?

Tp hade 1955 sth 60, liksom L8p, L14p, L15p och S2p. Det stora Bp-loket hade då
hunnit slopas.

Gjorde inte Bp 3000 ett besök i Västergötland före slopningen? Det kanske rörde sig om utlåning, kommer inte åt mina uppgifter just nu.

M.v.h.
Ola

Gjorde inte Bp 3000 ett besök i Västergötland före slopningen? Det kanske rörde sig om utlåning, kommer inte åt mina uppgifter just nu.

Stämmer, det förbisåg jag. Uppgiften är bekräftad i "Svenska ånglok".

Kalmar-Berga, var det smalspårets "stambana"?
1953 reste jag YBo5p mellan Kalmar- Sandbäckshult i grön färg. Kanske dessa fanns på andra smalspår.

Du åkte nog med en YCo4p. De gröna YCo5p gick bara på NVHJ/TÖJ. Jag har för mig att de sedan målades om i Finspång kring 1958(?)

Du åkte nog med en YCo4p. De gröna YCo5p gick bara på NVHJ/TÖJ. Jag har för mig att de sedan målades om i Finspång kring 1958(?)

Kanske att bara märka ord, men till 1958 var det nog. Ommålningen skedde nog succesivt sedan den nya orange-gula färgsättningen börjat användas på nylevererade fordon efter endast ett par (?) år. I varje fall är det väl från det året man sett bilder på de sista HC-bussarna (inkl släp) i den gul-gröna färgsättningen. Ja, om man undantar UBFYP 2128 som återfått denna målning hos TJF i Västervik då!

/ L G :-)

...Ja, om man undantar UBFYP 2128 som återfått denna målning hos TJF i Västervik då!

Den manövervagn det är fråga om är naturligtvis 1791 -den sent tillverkade 2128 tillhör ju definitivt dom som var gul-oranga från början!

/ L G

... NVHJ hade väl 60 för lokdragna persontåg och 75-80 km för Rälsbusståg. Mycket nedsättningar ofta till 40 förekom...

F d NVHJ hade - liksom f d VGJ huvudlinje och det mesta östgötasmalspåret - sth 75 för rälsbussar och 60 för loktåg.

Sth på smålandsnätet (med Öland) var enligt 1955 års linjebok följande:
80/60: Kalmar-Berga, Kalmar-Torsås och Hultsfred-Braås (Här senare sänkt till 70/50, 1974-01-02)
75/50: Oskarshamn-Sevedstorp
70/50: Mönsterås-Fagerhult, Braås-Växjö, Sävsjö-Målilla och Borgholm-Kastlösa
70/35: Böda-Borgholm och Kastlösa-Ottenby
60/40: Ljungbyholm-Påryd

Överhastigheten för rälsbussar kunde alltså variera rätt mycket, utöver standarden "+20". Sth för loktåg avser lättaste loktyp, för de tyngre var
sth lägre.

Sth 40 (För både rälsbuss- och loktåg) var rätt vanligt förbi platser med
växlar (Ofullständiga säkerhetsanläggningar).

Till småland kan väl även 1067-nätet räknas.
Här några uppgifter från 1963 för YBo4t//Ånglok S2t.

Växjö-Ronneby: 70 km/tim//60 km/tim.
Kvarnamåla-Norraryd: 60 km/tim//30 km/tim.
Karlskrona -Torsås: 60 km/tim//----
Bergkvara-Torsås: 60 km/tim//----

Pelle Björkman