När pannan levererades hade den ångtork (system Gölsdorf tror jag den hette) vilket togs bort senare. Regulatorkonstruktionen blev dock kvar. Det var väl onödigt arbete att bygga om den.
Jag har ett minne ev från tidigare tråd om att torpulverloken hade en specialkoppling som drog på sotaren när regulatorn var stängd för att automatiskt få drag. Var det så att man valde ångtorkspannorna för torvpulverförsöken pga detta eller var det bara så att 864 råkade få en dylik panna? 864 hade en annan Falupanna (originalpanna från 894) när försöken inleddes (då kolpulver) och fick denna panna inlagd 1923.
Det är synd att denna hytt varit obemannad så länge... Det faktum att loktypen trots avsaknad av öh överlevde i tjänst in på 50-talet torde ju peka på att typen var tämligen lyckad. Jag har iofs inte hört några omdömen. När Melinventilen kopplades bort blev de nog litet mer svårkörda.
Jag har alltid varit svag för Tb-typen ända sedan jag först fick chansen att botanisera på loket i början av 70-talet.

T23 ha ju förvisso också fått långt liv och omdömet på 70-talet var inte det bästa vad jag minns. I Nässjö kallades de 'bullerhäckar'.