När kom "slickepinnarna"?

I en tråd om märkning & belysning på Du-lok (se här) nämns att "slickepinnarna" (framändesmärkena) ersattes med A/B-märkning ca 1973 (se not). Från och med Rb-loken försågs nya lok inte heller med fysiska "slickepinnar", utan fick det röd-gula mönstret målet direkt på karossen.

Men när kom "slickepinnarna"?
De finns inte med i ett reglemente jag tittade i från sent 1800-tal, och i 1914 års signalkommittés utlåtande (tack, Ekeving!) finns ett förslag om att används blå-gula flaggor.

=================
not: Jag skriver "ca" eftersom det bör ha tagit något år att modifiera alla gamla lok.

I en tråd om märkning & belysning på Du-lok (se här) nämns att "slickepinnarna" (framändesmärkena) ersattes med A/B-märkning ca 1973 (se not). Från och med Rb-loken försågs nya lok inte heller med fysiska "slickepinnar", utan fick det röd-gula mönstret målet direkt på karossen.

****
Framändeskärmarna slopades inför sommaren 1973. Samtidigt(?) infördes A-, och B-märkningen, men den ersatte inte framändeskärmarna. Det är två olika företeelser.
Framändeskärmarna/märkningen, angav fordonets framände vid växling dagtid. Nattetid (mörk tid) angav tänd slutsignal, bakänden. Fr.o.m. sommaren 1973, gäller slutsignalen dygnet runt.
A/B-märkningen är en rent teknisk företeelse, som anger A-, resp. B-ände.
Svitt jag vet, hade alla Rb-lok framändeskärmar.

En sak som tydligt styrker HJP:s uttalande om skillnaden är ju exempelvis Dm-lok. Det är två lok, mer eller mindre permanent kopplade B mot B och att ha framändesskärmar i båda A-ändarna skulle bli väldigt förvirrande.

Vid ett modelljärnvägsarrangemang för en tid sedan visade en lokägare hur belysningen på hans lok, vitt framåt och rött bakåt, växlade riktning när han växlade körriktning. Vilken växlingsledare som helst skulle sannolikt få spel om en lokförare gjorde så. Inte särskilt riktigt att skifta ljusen på detta sätt.

Vid ett modelljärnvägsarrangemang för en tid sedan visade en lokägare hur belysningen på hans lok, vitt framåt och rött bakåt, växlade riktning när han växlade körriktning. Vilken växlingsledare som helst skulle sannolikt få spel om en lokförare gjorde så. Inte särskilt riktigt att skifta ljusen på detta sätt.

Nej, men det är enda vettiga sättet att göra på ett modelljärnvägslok av klassisk typ där körriktningen manövreras med spänningen. Om det är ett växellok kan man givetvis välja att låta det lysa i ena änden hela tiden, men på ett lok som drar tåg måste ju belysningen först och främst anpassas för tågtjänsten.

För att kunna byta belysning som man vill vid växling måste man ha en eller annan typ av "fjärrkontroll" till separata funktioner och det har ju många lok numera, men inte alla!

(Det går ju naturligtvis att hitta på lösningar med elektronik även på ett "klassiskt" lok som t ex att det går att backa långsamt utan att belysningen växlar riktning, då får man göra ett litet ryck vid första starten för att det ska bli rätt vid tågkörning. Men det är överkurs!)

Rb1 1001 :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB12677_01

Rb1 1002 :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ08975

Rb2 1003 :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ08975

Rb2 1004 :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB13391

Rb3 1005 :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB12939_05

Rb3 1006 :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ08986

Mvh Rolf Berg

I en tråd om märkning & belysning på Du-lok (se här) nämns att "slickepinnarna" (framändesmärkena) ersattes med A/B-märkning ca 1973 (se not). Från och med Rb-loken försågs nya lok inte heller med fysiska "slickepinnar", utan fick det röd-gula mönstret målet direkt på karossen.

****
Framändeskärmarna slopades inför sommaren 1973. Samtidigt(?) infördes A-, och B-märkningen, men den ersatte inte framändeskärmarna. Det är två olika företeelser.
Framändeskärmarna/märkningen, angav fordonets framände vid växling dagtid. Nattetid (mörk tid) angav tänd slutsignal, bakänden. Fr.o.m. sommaren 1973, gäller slutsignalen dygnet runt.
A/B-märkningen är en rent teknisk företeelse, som anger A-, resp. B-ände.
Svitt jag vet, hade alla Rb-lok framändeskärmar.

Den beskrivningen från HJP är säkert korrekt. Invänder inte mot detta.
Dock var det ju så att en del lok hade ej flyttbar framändesmärkning i form av
slickepinnar eller målad/klistrad märkning. Den satt ju då i regel (alltid?) i den
tekniska framänden = Den ände som senare benäms och märktes som A-ände.

Så man kan väl ändå säga att för just dessa lok blev det i praktiken så att både
framändesmärkningen och senare A-märkning, pekade ut den tekniska framänden.

När det gäller uppmärkningen av A + B, och nedmontering av framändesmärkning,
var det troligen en planerad samordning att utföra dessa båda arbeten samtidigt.
Så vitt känt har det aldrig rullat något lok med båda varianterna av märkning.

Men det borde rimligtvis ha funnits en kortare övergångsperiod då det fanns vissa lok
i trafik med den gamla märkningen, och vissa lok i trafik med nya märkningen. /WS/

Den beskrivningen från HJP är säkert korrekt. Invänder inte mot detta.
Dock var det ju så att en del lok hade ej flyttbar framändesmärkning i form av
slickepinnar eller målad/klistrad märkning. Den satt ju då i regel (alltid?) i den
tekniska framänden = Den ände som senare benäms och märktes som A-ände.

Så man kan väl ändå säga att för just dessa lok blev det i praktiken så att både
framändesmärkningen och senare A-märkning, pekade ut den tekniska framänden.

****
Det kanske är en petitess, men A/B-märkningen är tekniskt relaterad. Framändeskärm/-märkning är säkerhetsrelaterad. Av den anledningen pekar "A" och "-skärm" ut olika saker, även om dessa råkar sammanfalla på samma plats. De tidiga elloken hade hållare i båda ändar, så att skärmarna kunde flyttas. A-, och B-ände kan aldrig byta plats.
Här finns en bild (om än lite otydlig) på ett D-lok, med framändeskärmarna i B-änden.
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=666865

Den beskrivningen från HJP är säkert korrekt. Invänder inte mot detta.
Dock var det ju så att en del lok hade ej flyttbar framändesmärkning i form av
slickepinnar eller målad/klistrad märkning. Den satt ju då i regel (alltid?) i den
tekniska framänden = Den ände som senare benäms och märktes som A-ände.

Så man kan väl ändå säga att för just dessa lok blev det i praktiken så att både
framändesmärkningen och senare A-märkning, pekade ut den tekniska framänden.

****
Det kanske är en petitess, men A/B-märkningen är tekniskt relaterad. Framändeskärm/-märkning är säkerhetsrelaterad. Av den anledningen pekar "A" och "-skärm" ut olika saker, även om dessa råkar sammanfalla på samma plats. De tidiga elloken hade hållare i båda ändar, så att skärmarna kunde flyttas. A-, och B-ände kan aldrig byta plats.
Här finns en bild (om än lite otydlig) på ett D-lok, med framändeskärmarna i B-änden.
http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=666865

Helt med på detta. /WS/

I en tråd om märkning & belysning på Du-lok (se här) nämns att "slickepinnarna" (framändesmärkena) ersattes med A/B-märkning ca 1973 (se not). Från och med Rb-loken försågs nya lok inte heller med fysiska "slickepinnar", utan fick det röd-gula mönstret målet direkt på karossen.

Men när kom "slickepinnarna"?
De finns inte med i ett reglemente jag tittade i från sent 1800-tal, och i 1914 års signalkommittés utlåtande (tack, Ekeving!) finns ett förslag om att används blå-gula flaggor.

=================
not: Jag skriver "ca" eftersom det bör ha tagit något år att modifiera alla gamla lok.

Alla D-lok bör ha haft "slickepinnar" från första leveransen.

Jag har för mig att jag sett någon bild med Ds101 från provkörningen på malmbanan 1925 där loket har framändesskärmar.

Det finns även bilder på Oa-lok med skärmar från 1914 - 1915 så jag gissar att de var de första elloken med "slickepinnar".

När de första elloken (Oa/Pa) kom användes flaggor i.st.f skärmar.
Framändesskärmarna kom senare, jag har för mig att det diskuterats här tidigare.

Tillägg:
Enligt tidigare tråd finns det riting på skärm från 1923, före det torde det varit flaggor. Röd-vita fram till 1940 då de blev röd-gula.

I tidningen TÅG gick en serie "Jag vill minnas" eller liknande titel . En då ung man tog mod till sig och ringde upp Ivan Öfverholm och undrade om färgen på A-ändes flaggorna .
Öfverholm svarade "att först var de blå-gula men Norrmännen blev förbannade över detta" och man valde då röd - gul (eller vit ?) för att lugna Norrmännen .
I Tnf boken "Järnvägsminnen 4" finns bilder (svart-vita) av lok med flaggor på sidorna 43 av Z 31 , 56-57 av Oa lok , 84-85 av Oa lok och 104 nedre av Oa/Ob-lok .

mvh Rolf Berg

Mycket troligt har Of2 62-63, Flaggor vid leverans.
Detta då skärmar saknas på leveransfoton. Flaggor ser ut att vara nedplockade när de inte var i tjänst.
Ds 101 hade skärmar vid leverans 1925. Troligen också Of2 82-83 1924.
BJ

Ps. Blev riktigt besviken på nummerförteckningen i stora boken Svenska Ellok.
Of2 62-63 var tydligen inte tillverkade av Asea och därmed inte med i boken!!

Men när kom "slickepinnarna"?

När ellok och motorvagnar infördes i Sverige på 1910-talet uppstod ett behov att under dagtid kunna märka ut vilken av ändarna som var framänden. (För ånglok har traditionellt skorstenen ansetts vara framändesmarkering.)

1914 infördes framändesmarkering i trafikreglerna (Sio) genom ”två utstående blå och gula flaggor, fästade en på vardera långsidan av lokomotivet eller motorvagnen”.

1923 slopades flaggorna och ersattes av skärmar som vardera bestod av två runda skivor, ställda i kors på en i princip lodrät axel och försedda med vågräta röda och vita ränder. (En orsak till ändringen till "slickepinnar" lär ha varit att norska lokförare på Ofotbanen vägrade att köra lok med blå-gula flaggor -- det var ju trots allt bara 18 år efter unionsupplösningen...)

1941 ändrades i trafikreglerna (Säo) färgställningen till röda och gula ränder. Ändringen påbörjades, enligt ett cirkulär, under 1940. (Färgändringen från rött och vitt till rött och gult genomfördes på många signalmedel: semaforvingar, slusignalskärmar, slutsignallyktor, röda bansignaltavlor, växel- och spårspärrklot, hinderpålar, huvudsignaltavlor, röda bansignaltavlor och bomsignalskärmar.)

1947 infördes benämningen framändeskärmar i trafikreglerna (Säo).

Från 1951 användes inte framändeskärmar på motorvagns- och rälsbusståg med fasta slutsignallyktor. (T.ex. nya rälsbussgenerationen, Xoa4 m.fl.)

Under 1960-talet förekom att några nya loktyper försågs med markeringar bestående av i lokets hörn målade röd-gul-randiga fält, i stället för skärmar. Detta beskrevs dock inte i trafikreglerna (säo).

1973 slopades framändeskärmarna vid SJ, liksom de ersättande markeringarna. I stället skulle nu nattsignalprincipen användas också under dagtid, och den innebar att bakänden utmärks med tänt rött sken. (Denna regel gäller ännu för lok.)

= = = =
Fram till 1959 skulle som dagsignal användas framändeskärmar på lok (andra än ånglok) och på motorvagnar och rälsbussar (som inte hade fasta slutsignallyktor), förutom vid växling, också i tåg. Framändeskärmarna skulle vara ”så anbragta, att de äro synliga för föraren, då han uppehåller sig i den ände av loket där skärmarna äro placerade” (formulering från 1929). 1914–1923 gällde motsvarande de blå-gula flaggor som föregick framändeskärmarna.

Det är oklart vad denna regel om placering i tåg egentligen syftade till. En strikt tillämpning torde ha krävt att framändeskärmarna (före 1923: de blå-gula flaggorna) skulle flyttas så att de alltid befann sig längst fram i ett tåg (vilket ju krävde att det fanns hållare för skärmarna i båda ändar av loket).

I tåg som bestod av två verksamma rälsbussar (en s.k. tvillingbuss) var det dock tillåtet att från 1941 låta ”skärmarna vara placerade i bakre änden av den främre bussen; den andra bussen skall ej ha framändeskärmar” (formulering från 1947). Det är oklart vad som ligger bakom detta undantag. (Hade rälsbussen hållare bara i ena änden? Hur gjorde man då vid "enkelbuss"?)

1959 slopades alla regler om framändeskärmar i tåg. Det innebar att skärmarna hade betydelse bara vid växling och att de inte längre behövde flyttas, och därmed kunde skärmarna fixeras i ena änden av ett lok. 1959 års ändring innebar också att det blev möjligt att ersätta skärmarna med en målad markering, se ovan.
/up

Tack för en - som vanligt - faktaspäckad redogörelse!

En antagligen svårare fråga som kanske redan förlorat sig i historiens töcken? Hur gjorde man med de (fåtal) ånglok som hade skorstenen på mitten (hamnväxellok) eller två skorstenar (Fairlie-loken på NOJ och HMMJ) och på ångvagnarna?

En näraliggande fråga är ju om man i Sverige alltid haft handsignaler för ”framåt” och ”bakåt” eller om man på någon bana eller under någon tid använt andra begrepp som t ex ”hitåt” och ”bortåt”?

/Leif

De små loken med stående panna hade gärna förarplatsen i ena änden men om det ansågs vara framända eller inte är nog inte klarlagt. Jag antar att ångspårvagnarna på SSB gick med maskinändan först liksom den gjorde som kom till DHdJ, åtm kopplade den till passagerarvagn degraderade vagnen i andra ändan av vagnenen enligt bilden på historiskt.nu.. SSB hade ju vändskivor och Stockholms första vändslinga. Många andra ångvagnar hade ju också maskindelen i ena ändan, förutom bl.a HNJ-ångvagnen som ju har den på mitten. Men förarplatsen var ju på ena sidan där och det gäller ju även Fairlieloken som hade en förarsida och en eldarsida. Dock hade HNJ till stor del högerkörda tanklok och vänsterkörda tenderlok (utom de från sadeltanklok ombyggda tankloken som fortsatte vara högerkörda). Till tanklok ombyggda tenderlok var däremot vansterkörda...
Fairlieloken fanns ju inte bara på NOJ & HMMJ utan även hos SJ (ex HMMJ) och som bygglok på ÖCJ & TJ. Hade Decauville lanserat sina 600mm-lok tio år tidigare kanske vi haft Fairlielok på smalspåren också, nu fanns kom Mallet-tekniken emellan som gjorde mer framgång där och var nog bättre även om den inte var problemfri på de äldre loken.
HNJ-ångvagnen har vad jag minns 1:a-klass kupé i ena ändan (fram?) och 3:e-klass (=träbänk) i andra ändan. Men skyltning om trafikal framända har nog aldrig förekommit där och jag minns inte om vagnen i så fall blir vänsterkörd eller högerkörd.
Men den hade nog flaggor i 1:a-klassändan när Oscar och/eller Sophia åkte med den. Men då utan trafikal betydelse.

Det var mycket intressanta uppgifter som Ulf presenterade.

Jag gjorde en liten undersökning av bilder av motorvagnar (från huvudsakligen enskilda järnvägar) fram till ca 1928 på Samlingsportalen och kan konstatera att helt enkelt är det inte och variationen är stor. Dessutom förekommer användning av slutsignaler (skärmar) i olika omfattning.

Inga hållare:

SJ X1/CF1 2: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGE00005

Hållare i båda ändar:

SJ X3a/CF1 202: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGE00018

Skärm på slutsignalhållaren:

HHJ 51 på SWB: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBED00928

Hyrvagn på SJ: h (e.u. 1922) http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ09892

HHJ 52: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBED00548

HNJ 2: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ06397

VB X1/CFo: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04345

Ingen framändesmarkering men slutsignal på både motor- och släpvagnen (som dessutom tycks ha en fast lykta):

ÖCJ 22+26: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04660

Ingen framändesmarkering men slutsignal på släpvagnen:

ÖCJ 23+26: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBBA01452

Ingen framändesmarkering men slutsignal längst bak i tåget och uppenbarligen fasta slutsignallyktor på motorvagnen:

NKlJ 2: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGE00139

Ingen framändesmarkering men slutsignal på ensam motorvagn:

VB X1/CFo: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04346

ÖCJ 23: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBBA01453

Framändesskärmar modell slickepinnar:

ROJ 7: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05946

Framändesskärmar modell slickepinnar sittande i slutsignalhållarna:

Hyrvagn på GSJ 1923: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFQ00041

HNJ 3: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFQ00040

HNJ 22: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ06395

BAJ 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KABA00997

VGJ 2 och 3: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB02973

ÖCJ 22 ombyggd 1926, utan framändesskärm:

Bild från TJ utan slutsignal (vilket inte behöver innebära att man körde så):
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05061

"Slickepinnar" udda modell (fanns redan på UVHJ enligt bild i Spår 1987):

ÅmÅJ motorvagn: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGE00064

Mot slutet av 1920-talet kom framändesskärmarna att se ut som på SJ-fordon.

SSJ 03: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB00553

SNJ 2: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05409

De kunde dock vara placerade där en slutsignalhållare tidigare satt:

SJ XFop 872: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04351

Lok utan framändesmarkering:

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04166

Lok med framändesskärmar:

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA05294

Och så kom ju lokomotorerna i slutet av 1920-talet:

SJ 5 i Göteborg (inte Västervik): http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFP00098

Jag har inte letat efter några föreskrifter som t.ex. bilvagnsreglementen. Det vore hur som helst kul med synpunkter. Återkommer...

M.v.h.
Ola

Det var mycket intressanta uppgifter som Ulf presenterade.

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04166

Lok med framändesskärmar:

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA05294

M.v.h.
Ola

Diskussionen känns som Stens von Frisens berömda yttrande när han stod med kritan i hand i det svartvita Fråga Lund och sade "Ni tror kanske det här är enkelt, men vänta bara tills jag fått förklara det". Även med de tydligtvis ganska klara ingångsvärdena i form av "hur det skulle vara".

De båda bilderna ovan ligger av förklarliga skäl mig varmt om hjärtat.

Här undrar man ju bums om hållarna för framändesskärmar tillkom när MÖJ övertogs av SJ ( i så fall så sent som 1950 )? Nu var ju inte "Birgittas" trafikområde det allra mest hektiska, så behovet var kanske inte så stort på privatbanetiden.

Det var mycket intressanta uppgifter som Ulf presenterade.

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04166

Lok med framändesskärmar:

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA05294

M.v.h.
Ola

Diskussionen känns som Stens von Frisens berömda yttrande när han stod med kritan i hand i det svartvita Fråga Lund och sade "Ni tror kanske det här är enkelt, men vänta bara tills jag fått förklara det". Även med de tydligtvis ganska klara ingångsvärdena i form av "hur det skulle vara".

De båda bilderna ovan ligger av förklarliga skäl mig varmt om hjärtat.

Här undrar man ju bums om hållarna för framändesskärmar tillkom när MÖJ övertogs av SJ ( i så fall så sent som 1950 )? Nu var ju inte "Birgittas" trafikområde det allra mest hektiska, så behovet var kanske inte så stort på privatbanetiden.

Är inte även den nedre bilden tagen på MÖJ-tiden (och dateringen "1950-" felaktig)? Jag ser ingeting som är SJ-märkt på bilden och även loket är märkt "MÖJ 1" (på långbalken) och rälsbussarna är fortfarande MÖJ-röda. Så jag tycker alltså snarare att bilden är ett starkt indicium på att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden.

Det var mycket intressanta uppgifter som Ulf presenterade.

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04166

Lok med framändesskärmar:

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA05294

M.v.h.
Ola

Diskussionen känns som Stens von Frisens berömda yttrande när han stod med kritan i hand i det svartvita Fråga Lund och sade "Ni tror kanske det här är enkelt, men vänta bara tills jag fått förklara det". Även med de tydligtvis ganska klara ingångsvärdena i form av "hur det skulle vara".

De båda bilderna ovan ligger av förklarliga skäl mig varmt om hjärtat.

Här undrar man ju bums om hållarna för framändesskärmar tillkom när MÖJ övertogs av SJ ( i så fall så sent som 1950 )? Nu var ju inte "Birgittas" trafikområde det allra mest hektiska, så behovet var kanske inte så stort på privatbanetiden.

Är inte även den nedre bilden tagen på MÖJ-tiden (och dateringen "1950-" felaktig)? Jag ser ingeting som är SJ-märkt på bilden och även loket är märkt "MÖJ 1" (på långbalken) och rälsbussarna är fortfarande MÖJ-röda. Så jag tycker alltså snarare att bilden är ett starkt indicium på att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden.

Tja, loket övertogs av SJ liksom Dx 2 1950-07-01 men något större intresse för dem verkar inte SJ ha haft varför de avregistrerades året därpå utan att ha fått SJ-nummer. Jag har inte läst några SJ-skrivelser om dessa. Har Anders Jansson?
Att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden tror jag dock också på. Se denna bild.

M.v.h.
Ola

Det var mycket intressanta uppgifter som Ulf presenterade.

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04166

Lok med framändesskärmar:

MÖJ Dx 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA05294

M.v.h.
Ola

Diskussionen känns som Stens von Frisens berömda yttrande när han stod med kritan i hand i det svartvita Fråga Lund och sade "Ni tror kanske det här är enkelt, men vänta bara tills jag fått förklara det". Även med de tydligtvis ganska klara ingångsvärdena i form av "hur det skulle vara".

De båda bilderna ovan ligger av förklarliga skäl mig varmt om hjärtat.

Här undrar man ju bums om hållarna för framändesskärmar tillkom när MÖJ övertogs av SJ ( i så fall så sent som 1950 )? Nu var ju inte "Birgittas" trafikområde det allra mest hektiska, så behovet var kanske inte så stort på privatbanetiden.

Är inte även den nedre bilden tagen på MÖJ-tiden (och dateringen "1950-" felaktig)? Jag ser ingeting som är SJ-märkt på bilden och även loket är märkt "MÖJ 1" (på långbalken) och rälsbussarna är fortfarande MÖJ-röda. Så jag tycker alltså snarare att bilden är ett starkt indicium på att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden.

Tja, loket övertogs av SJ liksom Dx 2 1950-07-01 men något större intresse för dem verkar inte SJ ha haft varför de avregistrerades året därpå utan att ha fått SJ-nummer. Jag har inte läst några SJ-skrivelser om dessa. Har Anders Jansson?
Att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden tror jag dock också på. Se denna bild.

M.v.h.
Ola

Vad ersatte SJ MÖJ-loken med? TP, Z4p och YCo5p låg ju ännu en bit in i framtiden.

Är inte även den nedre bilden tagen på MÖJ-tiden (och dateringen "1950-" felaktig)? Jag ser ingeting som är SJ-märkt på bilden och även loket är märkt "MÖJ 1" (på långbalken) och rälsbussarna är fortfarande MÖJ-röda. Så jag tycker alltså snarare att bilden är ett starkt indicium på att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden.

Tja, loket övertogs av SJ liksom Dx 2 1950-07-01 men något större intresse för dem verkar inte SJ ha haft varför de avregistrerades året därpå utan att ha fått SJ-nummer. Jag har inte läst några SJ-skrivelser om dessa. Har Anders Jansson?
Att framändesskärmarna kom upp redan på MÖJ-tiden tror jag dock också på. Se denna bild.

M.v.h.
Ola

Vad ersatte SJ MÖJ-loken med? TP, Z4p och YCo5p låg ju ännu en bit in i framtiden.

Jag tror inte att de användes särskilt mycket på slutet. Man hade gott om rälsbussar varav två nya elektriska, tre ellok och två elmotorvagnar om man räknar med "Ankan". Man ser inte ofta bilder på godståg från MöJ:s sista tid. Gör man det är det i regel bettåg och då är ånglok dragkraften, t.ex. Np-loken och N7p 3165. Ibland dök andra, större lok upp. Jag har inget minne av att ha sett bilder på diesel- och elloken i godståg men det förekom säkert.

Se även historiskt.nu.

Jo, förresten. På bilden av Dx 1 i Linköping ser man en elrälsbuss i bakgrunden varför bilden är tagen tidigast 1949. 1950 är nog korrekt.

M.v.h.
Ola

Tack Leif och Ola för kommentarer!

På gamla FVÖJ var det ju ånglok som skötte godstrafiken fram till 1955, då Z4p tog över. Rimligen var det väl likadant på resten av MÖJ-nätet, eller?

Håller med Ola att "Birgitta" och "Maria" väl inte användes så mycket på slutet. Gissningsvis kom de väl mest att stå i reserv fr o m beredskapstiden.

Kom att tänka på MÖJ:s länkaxelmotorvagn, en tämligen dubiös investering på 1930-talet innan rälsbussarna kom. Har en minnesbild av att den avfotograferats med framändesskärmar monterade. Så ni båda har uppenbarligen rätt och jag har fel!

Tack Leif och Ola för kommentarer!

På gamla FVÖJ var det ju ånglok som skötte godstrafiken fram till 1955, då Z4p tog över. Rimligen var det väl likadant på resten av MÖJ-nätet, eller?

Håller med Ola att "Birgitta" och "Maria" väl inte användes så mycket på slutet. Gissningsvis kom de väl mest att stå i reserv fr o m beredskapstiden.

Kom att tänka på MÖJ:s länkaxelmotorvagn, en tämligen dubiös investering på 1930-talet innan rälsbussarna kom. Har en minnesbild av att den avfotograferats med framändesskärmar monterade. Så ni båda har uppenbarligen rätt och jag har fel!

Här står det att de dieselelektriska loken hyrdes för att trafikera bandelarna Linköping - Ringstorp och Vadstena - Ödeshög. Vad hade de för axeltryck? Bron över Mjölnaån var på slutet så dålig att inte ens Z4p fick gå över den. Max. axeltryck 5,5 ton enligt boken Slutet på en smalspårig epok. Den nämnda motorvagnen från 1936 trafikerade dock denna sträcka. De dieselelektriska loken användes på 1930-talet på Linköping - Ringstorp och Linköping - Skänninge. Tillsammans med VSBJ:s DEVA-motorvagn antar jag. Se även denna sida.

M.v.h.
Ola

Visst finns det bild på den med "slickepinnar" en bit ner här på länkad sida
http://www.historiskt.nu/smalsp/moj/moj_fakta_08.htmll

Det är väl samma bild som det länkats till ovan.

Jag har också läst uppgiften att "Birgitta" sattes in i trafiken på gamla FVÖJ. Dock har i varje fall jag aldrig sett ett foto på loket på denna bandel.

Lika litet som jag någonsin sett en bild av MHJ:s lokomotor. I tjänstgöringstidtabellerna från slutet av 1930-talet står det att all godstrafik sköttes av denna. Hade varit intressant att se ett bildbevis – med eller utan framändesskärmar ...

Tja, loket övertogs av SJ liksom Dx 2 1950-07-01 men något större intresse för dem verkar inte SJ ha haft varför de avregistrerades året därpå utan att ha fått SJ-nummer. Jag har inte läst några SJ-skrivelser om dessa. Har Anders Jansson?

MÖJ Dx 1 och 2 var några av de många fordon som togs över av SJ men som inte tilldelades SJ-beteckning. Vanligen rörde det sig om fordon med förväntad kort återstående livslängd. De båda aktuella loken besiktigades mot slutet av 1950 och man kom då fram till att de var i sådant skick att de inte borde påkostas fortsatt underhåll. Beslutet om avregistrering och skrotning är daterat den 14 mars 1951.

VB Dx 404 gick ett annat öde till mötes. Även denna motorvagn togs över av SJ utan att tilldelas SJ-beteckning. År 1952 kostades den dock på en revision för användning i lokalgodståg på Arkösundslinjen. I juni 1952 tilldelades den därför SJ-nr 872 med littera XFp vilket snabbt ändrades till XFop sedan man noterat att den var försedd med boggier.

Tja, loket övertogs av SJ liksom Dx 2 1950-07-01 men något större intresse för dem verkar inte SJ ha haft varför de avregistrerades året därpå utan att ha fått SJ-nummer. Jag har inte läst några SJ-skrivelser om dessa. Har Anders Jansson?

MÖJ Dx 1 och 2 var några av de många fordon som togs över av SJ men som inte tilldelades SJ-beteckning. Vanligen rörde det sig om fordon med förväntad kort återstående livslängd. De båda aktuella loken besiktigades mot slutet av 1950 och man kom då fram till att de var i sådant skick att de inte borde påkostas fortsatt underhåll. Beslutet om avregistrering och skrotning är daterat den 14 mars 1951.

VB Dx 404 gick ett annat öde till mötes. Även denna motorvagn togs över av SJ utan att tilldelas SJ-beteckning. År 1952 kostades den dock på en revision för användning i lokalgodståg på Arkösundslinjen. I juni 1952 tilldelades den därför SJ-nr 872 med littera XFp vilket snabbt ändrades till XFop sedan man noterat att den var försedd med boggier.

Några andra TÖJ-fordon som inte inregistrerades var MÖJ lokomotor 3, motorvagn X4 och VB:s andra DEVA-vagn, 403. Till detta kommer ett antal vagnar men det är en annan historia.

M.v.h.
Ola

Jag fortsätter med en analys av bilder på rälsbussar, både från SJ och enskilda järnvägar (inklusive smalspåriga).

Tvåaxlig HC-rälsbuss med framändesskärm och slutsignalskärm:

UGJ 205: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ03169

Tvåaxliga HC-rälsbussar med hållare i båda ändar:

SJ Yd 314: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFE00005

SJ Yd 351 m.fl.: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAA16472

Boggirälsbuss med hållare i ena änden:

SJ Ydo 375: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB00049

Hur var det, körde man tvillingbuss med boggirälsbussar från början?

Motala-rälsbussar med hållare i ena änden:

BJ 3: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBFQ00008

CHJ 3+2 (med slutsignalskärm): http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBFQ00005

Motala-rälsbuss med hållare i ena änden och slutsignalhållare i båda:

BKB 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAFQ00052

Motala-rälsbuss utan hållare men med slutsignalskärm:

UVHJ 1: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGE00049

NOHAB-rälsbussar med hållare i båda ändar:

MSJ 11: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ07058

SRJ 1102: http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGE00106

M.v.h.
Ola

Fram till 1959 skulle som dagsignal användas framändeskärmar på lok (andra än ånglok) och på motorvagnar och rälsbussar (som inte hade fasta slutsignallyktor), förutom vid växling, också i tåg. Framändeskärmarna skulle vara ”så anbragta, att de äro synliga för föraren, då han uppehåller sig i den ände av loket där skärmarna äro placerade” (formulering från 1929). 1914–1923 gällde motsvarande de blå-gula flaggor som föregick framändeskärmarna.

Det är oklart vad denna regel om placering i tåg egentligen syftade till. En strikt tillämpning torde ha krävt att framändeskärmarna (före 1923: de blå-gula flaggorna) skulle flyttas så att de alltid befann sig längst fram i ett tåg (vilket ju krävde att det fanns hållare för skärmarna i båda ändar av loket).

Det jag kan tänka mig är att om ett tåg ska växla vid någon station längs vägen, är det ju bra om föraren vet vilken ände som ur växlingssynvinkel ska betraktas som framände.
Det är ju inte säkert att han kommer ihåg hur de satt när han avlöste tidigare förare tre timmar tidigare.

Från och med Rb-loken försågs nya lok inte heller med fysiska "slickepinnar", utan fick det röd-gula mönstret målet direkt på karossen.

Rb hade inte påmålade framändesskärmar, däremot fanns det på Rc från början. Men påmålade framändesskärmar förekom redan på Tp lok, även i T43 hade det liksom T44 i ursprungsfärgschema.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

När kom "slickepinnarna"? (Järnväg allmänt)