Just ving-riktningen borde väl snarare förklaras av något praktiskt övervägande, t ex att man skulle behöva en längre mast för att kunna ställa signalen hinderfritt med vingarna mot spåret, eller nåt sånt.

Jag har haft samma fundering, och visst är det så att om semaforen pekar bort från spåret så är det enklare att placera den: det går att ha den i jämnhöjd med vagnarna om det skulle vara lämpligt av siktskäl.
Sedan kan det ju vara så enkelt som att läsriktningen som bekant är från vänster till höger i Europa, och då är vi ju faktiskt tränade att börja titta på den sidan av semaforen (fast det förklarar ju inte den tyska ordningen, men de tidiga tyska semaforerna var ganska annorlunda mot dagens, och de signalerade tydligen inte ens till tågen utan användes för signalering mellan stationerna).

SI

Åtminstone i Storbritannien så har vingriktningen att göra med den orienteringsvinge som fanns i det militära semaforsystemet. Eftersom det militära systemet behövde visa 26 bokstäver och 10 siffror så behövde man använda två vingar, en eller båda av vilka kunde användas på var sida stolpen. Systemet skickade också signaler i båda riktningar, och då blev det nödvändigt med en extra orienteringsvinge som visade åt vilket håll man skulle läsa signalen från. Denna orienteringsvinge pekade alltid vänster i det brittiska systemet när man läste från avsett håll, så det blev naturligt att när man införde en mycket förenklad variant av systemet på järnvägarna så pekade vingen/vingarna på järnvägssignalerna åt vänster när man läste dom från den avsedda körriktningen.