NKlJ AEG-lok. Om dragkraftsbehov på en bruksbana. Edit (Järnväg allmänt)
Jag har förgäves försökt hitta info om de här loken på individnivå.
De var 15 till antalet med nr 31-45, och om jag förstått saken rätt levererades samtliga 1920-21, eller var det möjligen så att några utgjorde en senare följdleverans?
Och sedan står det rent allmänt att alla fanns kvar till slutet av 1950-talet, samt att tre stycken fanns kvar i slutet av 70-talet, men kan någon bidra med mer konkreta detaljer?
(De ersättande Faluloken kom ju 3st 1960 och 3st till 1966, så det ligger nära tillhands att anta att några lok bör ha kunnat gå till skrot i samband med respektive nyleverans, men som sagt, har någon fler detaljer?)
Man ska nog inte se bara Faluloken som ersättare. Redan rälsbussarna och sedan Uddeholmaren måste ju ersatt en del loktåg när de kom. Trots det gick det en del lokdragna persontåg ändå till persontrafiken slut, så när den försvann minskade lokbehovet ytterligare.
Edit: men behovet av dragkrafter (både i antal, effekt och dragkraft) varierar över årtiondena, inte minst på en industrijärnväg som NKlJ. Hög- och lågkonjunktur för järn/stål- resp trä/pappersindustrin. Nybyggnad och nedläggning av fabriker och ändrade råvaruflöden. Åren kring 1970 upphörde malmtransporterna från Persberg/Finnshytten men i samma veva upphörde flottningen på Klarälven vilket säkert tillförde NKlJ stora volymer. Volymer som senare försvann när Uddeholm och Billerud bytte skogar med varandra.