I en tråd på PV om Inlandsbanans nya fjärrstyrning omnämns utrustning för att detektera passage in/ut på driftplats från/till linje i system M, dvs tam-bana utan spårledningar längs linjen. Tydligen använder man sig av hela tre spårledningar, vilka skall beläggas och sedan friges i sekvens.

På järnvägshistoriska sidor finns exempel på äldre anordningar vid dylika platser, t.ex. en mikrofon uppsatt vid mötesspåren innanför stationsgränsen, där föraren på avgående tåg skall ge "två korta", varefter tkl bekräftar att mötande tåg inkommit genom att ge avgång (med A-signal).

Men hade man någon utrustnng för att bekräfta att ett tåg t.ex. inte delat sig ute på linjen? Eller var det bara manuella rutiner (som att föraren måste stanna utanför infartssignalen och skicka in ett bud till tkl)? Man kunde ju t.ex. tänka sig att förare eller tbfh, efter att tåget inkommit, måste vrida om ett fyrkantslås för att bekräfta för tkl att hela tåget är inne, om tkl sitter så till att hen inte själv kan se tåget.

Vet någon f.ö. när den i PV-tråden angivna utrustningen började användas? Månne i samband med fjb:s utrullning över landet?