Det finns ju ett samband mellan typsnitt och språk. Något förenklat kan man säga att frakturstilen är germansk och antikvan romansk. Genom påverkan från Tyskland och Norden hade även de baltiska och finsk-estniska språkområdena antagit frakturstilen. Sedan gick Sverige tidigare än de andra över till antikva. För officiellt tryck skedde det 1876. Då var det kanske naturligt att även svenskan i Finland gick över till antikva. I en del äldre svenskt tryck kan texten i huvudsak vara satt med fraktur men franska och latinska låneord är satta med antikva.