Hej Henrik,

mycket interessant berättelse. Likadånt som den här pojken har jag alltid känt mig hemma och älskad hos min gästfamilj. Det fortsatt över all år fram till idag. Jag har fortfarande Kontakt med min "storebor" och min fostermor. Tyvärr har min "svenskt syster" avlidit mång år sent med bara 42 år. Jag älskade henne verkligen från första minuten.

Jag var med i hela familjen inkl. alla mormor och morfar och tanter, farbror osv. och alla var jätte-trevliga mot mig över alla dessa år. Jag kände mig så mycket hem i Sverige att jag glömde bort Tyska språket när jag var i Sverige andra gången.

Tack för din hjälp i min liten "undersökning" och många hälsningar
från Berlinerbarnen Peter