Hej,för ett tag sedan var det en intressant tråd om lokbiträden och dess roll:
Om lokbiträden och varför de fanns

På slutet ställer jag lite frågor som blev obesvarade, och jag vill ta upp det igen. Kanske U.Pålsson vill hänga på?

Vikten av signalrepetitionen verkar ju med tiden urholkats både som biträdets uppgift och vikten av det i allmänhet.

Många svåra olyckor skedde ju beroende på att tåg höll för hög hastighet i t.ex. växlar, tänker Nässjö, Vislanda,Linköping åren kring 1980. ATC kom ju sedan och styrde i stort sett upp det hela.

Men fanns det ett samband här? Biträden togs bort - olyckor relaterade till ensamtjänst ökade? Och hur resonerade man kring detta? Ensamtjänst en sommardag på en T21 till Årjäng vs sömning förare på ett nattåg. Bedömdes biträdets ev vakenhet och ev signalrepetition kunna förebygga olyckor och därmed rätt stora värden - eller sågs de endast som en kostnadsbelastning?

Har för mig någon skrivit (UP?) någonstans att SJ hellre lade krutet på fjb och kanske bättre signalering, men var det en tanke bara eller genomtänkt strategi?

Utan statistik alls "känns" det som om det var många svåra olyckor på 70-tal fram till kring 1980 och ATC kommer....men det kanske var lika illa innan?

...grunnar HP

På 50-talet funderade både SJ och TGOJ på att införa någon typ av ATC-system. Vill minnas att SJ gjorde prov på f d SWB i Sundbybergstrakten men att SJ kom till fler olyckor då orsakades av tågklarerarmisstag än av lokförarmisstag. Man valde därför att satsa pengarna utbyggnad av fjärrblockering istället. På sjuttiotalet hade man kommit så långt med modena ställverk och fjärrblockering att man tyckte det var dags att ta itu med ATC. En positiv följd av fördröjningen med 15-20 år var ju att Sverige fick ett ATC-system med väldigt mycket mer funktionalitet än vad Indusi/PZB hade och har.

Av länken ovan framgår ju att man på TGOJ så Indusi som en möjlighet att rationalisera bort biträdena men att man så småningom tog bort dem ändå.

Ett biträde är inte heller någon garanti mot missade signaler, det finns en risk att man slappnar av och litar på varann eller t o m distraherar varandra. Det finns också exempel på att ett yngre biträde inte vågat ifrågasätta en mer erfaren lokförare som kört mot rött eller för fort. Jag kan tyvärr inte nu ge något exempel men jag har åtminstone läst om fall i England.

Huruvida SJ gjorde fel som tog bort biträdena innan ATC var infört var självfallet en stridsfråga mellan SJ och facket och uppmärksammades även i media. Jag vet inte om det har gjorts någon mera vetenskaplig utvärdering av nyttan av biträdena.

Själv misstänker jag att det inträffade väl så många olyckor före 70-talet men att ökade hastigheter och fler tåg (i varje fall i pendeltågsområdet) kan ha gjort olyckorna svårare.

/funderar
Leif