Till saken hör väl också att frekvensregleringen var så dålig på alla elnät på den tiden med grovhuggna mekaniska turbinregulatorer mm, att en frekvensavvikelse på 5-10 % egentligen bara var av akademiskt intresse. Det var först på 1930-talet när regulatorerna förbättrades med stålbandspendlar mm som man i praktiken kunde hålla stabil frekvens på enstaka % när, ännu bättre blev det i slutet av 1940-talet då elektroniska regulatorer började användas.

Nya Förenade var världspionjär när det gällde lindningskopplare på transformatorer och jag har en känsla av att det kan ha förekommit många underliga lösningar under de första åren, man hade ju ingen konkurrent att titta på för att se hur man "skulle" göra :)