Hej Palle! Detta blir ett öppet inlägg eftersom du har en hel del åsikter om TJF i detta forum.

Vi har känt varandra länge du och jag, och kämpat på med ångloken i Nässjö och på köpet haft väldigt roligt. För mig är du en go lokgubbe med massor av kunskap, erfarenhet och glädje att dela med dig, vilket du också gjort med mig de gånger vi hängt ihop kring ångtåg i Småland.

I min jobbroll har jag mycket kontakt och insyn i föreningarnas verksamhet i Sverige, och en rätt bra bild över olika verksamheter, var ett bidrag kanske kan kittla ett engagemang i rätt riktning, men också hur tufft och svårt det många gånger kan vara.

Min åsikt är att FAS/TJF är i absoluta toppskiktet bland museitågsverksamheter i Sverige. Oerhört kunniga, konsekventa i planer för framtiden, och satsar väldigt rätt på det man kan. En liten men viktig del är de fina reportage som detta grundinlägg är, och det jag ser är att man verkar ha en fin verksamhet för att rekrytera och behålla aktiva medlemmar.

Under 10 år har jag haft ansvarat för driftångloken på JVM = även budget, möjligheter och begränsningar kring dessa. Att JVM ska hålla ånglok igång är för mig en självklarhet, men att föreningar ska orka/kunna/ha råd, är inte alls en självklarhet längre som när BJs, KJmf mfl var de stora föreningarna och körde långa resor med ånglok. Om en förening håller ånglok igång, håller personalen med rätt kompetens både för verkstad och körning, samt dessutom kan få ekonomi på körningar kring det hela, är det bara att lyfta på hatten och vi ska alla glädjas åt detta. Men om man inte kör ånglok, så är det inte dåligt på något sätt alls.

Du har i väldigt många inlägg ondgjort dig över hur TJF ledning gör si eller så. Att du gillar ånglok det vet alla sedan länge. Att du inte gillar diesel det vet vi också. Att du inte gillar hur TJF sköts det har vi nog också förstått.

Men jag blir ledsen av dina upprepade inlägg kring detta, och jag tror du gör flera andra ledsna också. Det engagemang som krävs för att vara ideellt vara aktiv i en förening hänger på en skör tråd. Man lägger sin fritid på det hela, och då behöver det vara motiverande. Vare sig man skruvar ånglok, byter slipers, kör rälsbuss, eller söker trafiktillstånd. Och alla dessa behövs för att hålla igång en verksamhet som denna. En verksamhet med bara ångloksskruvare kommer inte ur stallet alls.

Du har lagt en mycket stor del av din livsgärning på TJF och som förare på smalspåret. Kan du inte bara vara glad över att det är en sådan enormt fin verksamhet som finns kvar och lever i högst välmåga? Och dessutom är byggnadsminne. Ånglok finns det tre stycken i Västervik, och jag är helt säker på att det kommer bli ånglok, men det tar sin tid och behöver göras ordentligt. Kan vi inte bara alla vänta på den dagen och se fram emot den. Döda inte engagemang och frivillighet utan var den fina, goa gubbe du är, åk dit och åk, njut, drick kaffe och berätta för alla unga hur det var på din tid. Men gör det med glädje och omsorg över de som ska hålla minnena vid liv. Och vill du inte det...så vet alla redan som sagt vad du tycker och ånglok, diesel och TJF...och det behöver inte upprepas varje gång TJF kommer på tal i detta forum. Inte för min skull...men kanske för alla aktivas skull i föreningen.

Henrik Reuterdahl, rent privat. Och inte medlem eller ens aktiv i TJF.