Vi skall väl inte glömma de olika spelbanorna som funnits från Lekombergs
gruvor, dels till sjön Wessman(fvb på järnvägspråmar till Nyhammar och Ludvika) och dels till SWB lastplats samt från Ivikens gruvor ned till SWB lastplats. Dessa spelbanor hade ofta helt olika konstruktion och funktioner.

Dessutom har det ju funnits större eller mindre smalspåransläggningar vid de
flesta gruvorna i Bergslagen för utfrakt av malm och gråberg. Dessa banor gick dels på marken och dels som bockbanor ut på gråbergstippar samt malmfickor och
malmtorg med malmlastningskajer, där vagnarna sköts för hand.

Grängesberg har haft ett mycket stort antal sådana utfraktsspår, de flesta
750 mm, både i dagbrotten och uppe vid lavarna och separeringsverken och
därifrån ut till malmtorgen, gråbergstipparna, malmfickorna, malmkajerna.

Större spåranläggningar i Grängesberg fanns vid:

Liljewalchs gråbergsspelbana till gråbergstipp
Cassels gråbergsspelbana till gråbergstipp
Karlgruvans rutschbana för malm ned till malmficka och malmkaj
Västra Ormbergs gruvor med Granlunds-, Cecilia-, Pickgruvorna till
Separeringsverket och gråbergstipparna samt malmlager och utlastningsfickor samt malmkajer och spår för att fylla gamla gruvhål med gråberg.
Lombergets gruvor med Änges- och Spelgruvorna samt separeringsverk,
utlastningskajer och malmupplag samt spår för att fylla gamla gruvhål med gråberg.
TGO anläggningar hade 750 mm spår ovan jord mellan Centralschaktet och
Jacobinaschaktet, samt även invid dessa båda schakt för materieltransporter, samt spår från sågen till Centralschaktet och Värmecentralen för transport av sågavfall och gruvtimmer från gruvan som användes som bränsle.

Bergslagsschaktet i Grängesberg hade även en elektrisk utfraktsbana, spv
750 mm, från anrikningsverkets gråbergsfickor och rund slamdammarna där slammet skrapades upp med skopa till sidtippande vagnar av Zeppelinar-typ,
dvs flata golv på höga mittståndare. Både gråberget och slammet
transporterades ut på den s.k. Nordpolen, dvs gråbergstippen, nu skogsbevuxen.

Loket var ett av de första el-loken från AB Magnet i Ludvika som hade köpts från Grängesbergs Grufve AB till Bergslaget 1928, vagnarna var 10 st och
inköpta från Orenstein & Koppel.
Banan nedlades 1954-55 och ersattes av lastbilstransporter, banan revs ca 1960.

Blötberget hade ett större internt smalspårsnät mellan de olika lavarna, verken och upplagsplatser samt malmfickor och kajer.
Dessutom anslöt banan från Fredmundbergets gruvor till detta spårnät, där en
hiss lyfte upp vagnarna på de bockbanor som förband alla anläggningar.

Kärrgruvan hade även den ett smalspårsnät från laven och fickorna fram till malmkajen vid FLJ lastplats Kärrgruvans sidospår.

Våghalsgruvan hade också smalspår från lavarna fram till anrikningsverket och
utlastningskajen.