På en vägg i Ystad.

[Sven-Olof Johansson]

Tror att man dels hade en schablon att gå på vid planering, lokledning mm. Sedan skulle föraren fylla i utförd tid i växlingstjänst på lokkortet i samband med arbetspassets slut. Gjordes i heltimmar eventuellt med halvtimmar. Dessa skulle väl läsas av stationär personal vid månadsskiften eller samlas in. Osäker här. Även eventuell linjetjänst i samband med växling skulle fyllas i med kilometertal.
1 timmes växlingstjänst skulle motsvara ett visst antal kilometer.
Dessa uppgifter var sedan underlag för översyner, revisioner mm.
Tillägg. Att skriva in kilometer/timmar på lokkortet upphörde man med på slutet av 60-talet eller början av 70-talet.

[Jan-Anders Wihrén]

SJ K4 1899, som enligt inlägg i denna tråd, var det sista lok som reviderades i Ystad gick sina sista år på den ca 5 km långa banan mellan Sösdala och Store mosse, där torvbrytning ägde rum. Fabriken tillverkade briketter, som också loket eldades med. Jag besökte banan många gånger under åren 1962-1968 och här är två bilder från 24 maj 1968 tagna på den minimala bangården i Store mosse (där f.ö. rundgång inte kunde ske utan vagnarna växlades in på spåret vid sidan om med en vajer mellan lok och vagn). Loket hade kvar 1899 (SJ-numret) på buffertbalken och baktill men SJ på tankarna hade ommålats till STF (Svensk TorvFörädling).

[Olof W]

SJ K4 1899, som enligt inlägg i denna tråd, var det sista lok som reviderades i Ystad gick sina sista år på den ca 5 km långa banan mellan Sösdala och Store mosse, där torvbrytning ägde rum. Fabriken tillverkade briketter, som också loket eldades med. Jag besökte banan många gånger under åren 1962-1968 och här är två bilder från 24 maj 1968 tagna på den minimala bangården i Store mosse (där f.ö. rundgång inte kunde ske utan vagnarna växlades in på spåret vid sidan om med en vajer mellan lok och vagn). Loket hade kvar 1899 (SJ-numret) på buffertbalken och baktill men SJ på tankarna hade ommålats till STF (Svensk TorvFörädling).

Minns du om briketterna lastades lösa i "Tbis"-vagnarna eller om det var säckar och pallar?
Löslast hade varit en för mig ny användning av denna vagntyp även om det borde fungera att öppna taket för lastning och sidor för lossning (om sidodörrarna pallade för trycket).

/Olof

[Jan-Anders Wihrén]

Minns du om briketterna lastades lösa i "Tbis"-vagnarna eller om det var säckar och pallar?
Löslast hade varit en för mig ny användning av denna vagntyp även om det borde fungera att öppna taket för lastning och sidor för lossning (om sidodörrarna pallade för trycket).
/Olof

Jag lade nog inte märke till det eftersom mitt intresse var inriktat på loket. Men tidigare användes öppna godsvagnar (huvudlittera O), som t.ex. 30 oktober 1964 när jag tog en bild av "tåget" efter ankomst till Sösdala station. Det ser väl ut som att briketterna är lastade löst på vagnarna men täckta med pressenning.