Hittade denna förnäma bildsamling. Såg någon annanstans att det verkar som att man körde kombinationen M+D lok? D kan ha varit passivt, men vet inte. Nåja. Det finns mycket man missat för att man föddes för sent. Till frågan: Vet någon littera på stolpvagnarna längst upp i bild? Jag förutsätter nästan att de är för nya för mig som har tidsgräns 1959?
http://www.lindroos.org/R013.html
Mystisk stolpvagn och fantastisk bildsamling
-
- Inlägg: 136
- Blev medlem: 27 dec 2023, 18:33
Mystisk stolpvagn och fantastisk bildsamling
Museiintendent på Rubensgårdens skogsmuseum och modelljärnvägsfabrikör på H0Fidelity.se samt bloggar på halvnollan.blogg.se
Re: Mystisk stolpvagn och fantastisk bildsamling
Stolpvagnen ser ut som Lp som tillverkades från ca 1970 för massavedstågen.
-
- Inlägg: 82
- Blev medlem: 19 dec 2023, 21:00
- Ort: Luleå
Re: Mystisk stolpvagn och fantastisk bildsamling
Instämmer med Magnus H. Det där är rätt säkert vagn/ar littera Lp typ 701 avsedda för Gävledistriktets virkestransporter.
Vagnarna byggdes om i början på 1970-talet från tidigare Om/Ou. Några olika varianter av Lp-vagnar uppstod efterhand genom att man anpassade lastmankar och stolparnas delningsmått lite olika för att matcha virkesuttagets lite olika aptering i olika områden. En variant (typ 702) var anpassad till norrbottniska virkeslängder som bara medgav att man lastade 2 virkesbuntar/vagn. I Gävle-Dalaområdet apterade man kortare virke som tillät 3 buntar/vagn. I Jämtlands-Sundsvallsområdet återigen behövde man en annan bank-/stolpdelning (typ 703). Dessa tidiga ombyggnader innebar att man förlängde vagnarna bara i ändarna. Senare ombyggnadsvarianter (t.ex. typ 712) fick även förlängt axelavstånd.
Vagnen/arna på de två översta bilderna ser ut att vara av den tidiga varianten förlängd med stort överhäng. Men klurigt nog ser den lastade vagnen ut att ha långa buntar så att den bara rymmer 2.
Vagnarna byggdes om i början på 1970-talet från tidigare Om/Ou. Några olika varianter av Lp-vagnar uppstod efterhand genom att man anpassade lastmankar och stolparnas delningsmått lite olika för att matcha virkesuttagets lite olika aptering i olika områden. En variant (typ 702) var anpassad till norrbottniska virkeslängder som bara medgav att man lastade 2 virkesbuntar/vagn. I Gävle-Dalaområdet apterade man kortare virke som tillät 3 buntar/vagn. I Jämtlands-Sundsvallsområdet återigen behövde man en annan bank-/stolpdelning (typ 703). Dessa tidiga ombyggnader innebar att man förlängde vagnarna bara i ändarna. Senare ombyggnadsvarianter (t.ex. typ 712) fick även förlängt axelavstånd.
Vagnen/arna på de två översta bilderna ser ut att vara av den tidiga varianten förlängd med stort överhäng. Men klurigt nog ser den lastade vagnen ut att ha långa buntar så att den bara rymmer 2.
-
- Inlägg: 45
- Blev medlem: 15 dec 2023, 13:09
Re: Mystisk stolpvagn och fantastisk bildsamling
Sign Oldsmobile presenterade en rik skatt av bilder för ett antal år sedan.
Dessa massavedsvagnar tillkom väl som ersättning för flottning av virke? Eller var det enbart Lkp?
Dessa massavedsvagnar tillkom väl som ersättning för flottning av virke? Eller var det enbart Lkp?
-
- Inlägg: 82
- Blev medlem: 19 dec 2023, 21:00
- Ort: Luleå
Re: Mystisk stolpvagn och fantastisk bildsamling
Lkp var väl först ut och tillkom nog som en hastigt påkommen kvick-fix av det uppkomna behovet av mer kapacitet för virkestransporter på räls när nedläggning av flottningen inleddes. I tiden sammanföll det väl rätt väl med att SJ var mitt uppe i en anskaffning av nya storbäriga slutna godsvagnar (Gre/.Gbs) som frigjorde gamla Gs-vagnar.johanmmolin skrev: ↑24 jul 2024, 21:19 ...
Dessa massavedsvagnar tillkom väl som ersättning för flottning av virke? Eller var det enbart Lkp?
När flottningsdöden fortsatte i resterande älvar hade motsvarande modernisering av vagnparken av öppna vagnar med Ore/Os dels tillfört nyare och större stolpvagnar i någon mån lämpliga för virkestransporter, och frigjort äldre typer for ombyggnad.
Ur kapacitets- och terminalhanteringssynpunkt var antagligen Lkp-vagnarna ingen jättehit, men SJ gjorde väl som Kajsa Warg skulle ha rekommenderat när man varken hade tid eller pengar till mer sofistikerade lösningar. Man använde även flitigt de nya Ore-/.Kbs-vagnarna för transporter i de nytillkomna systemuppläggen med tidigare flottat virke. Men några års drift bör ha avslöjat hur man bättre kunde tillgodose behoven. Att avlägsna brädgolven bör ha dels sänkt taravikten dels också minskat risken för skador varvid Lp-vagnarna blev en logisk följd. Med efterföljare (Lps, Lnps) blev det ju ett koncept som SJ/GC klamrade sig fast vid i runt 30 år, tills Gudrun kom och skakade om hela behovssituationen.
Men nog var den nedlagda flottningen startmotorn till hela den utvecklingskedjan.