HBA och HFJ - Hur låg det till?

[K Lemming]

Hur ligger det till med HBA och HFJ?

Vissa lok var märkta med HBA och vissa HFJ. Jag känner bara till ett ånglok med HBA på lokskylten, HBA 8, övriga ånglok hade väl HFJ på lokskyltarna?

Dieslarna 1-4 hade HBA på sina skyltar och användes i linjetjänst på HFJ Även nr 5 hade HBJ på skyltarna men användes väl knappast i linjetjänst, det var väl växlingstjänst på bruket som gällde för 5:an?

Så det vore intressant att få lite fakta kring hur det låg till med det hela.

[Olof W]

Erik Sundström & Co gav ut en bok, Smalspår och sjöfart i Bergslagen, som behandlar 802-banorna. Står det något om detta i den?

[Anders Jansson]

HBA var bruksbolaget och ägde järnvägsbolaget HFJ. Någon gång under första hälften av 1956 upphörde järnvägen att vara eget bolag och verksamheten uppgick i HBA.

[K Lemming]

HBA var bruksbolaget och ägde järnvägsbolaget HFJ. Någon gång under första hälften av 1956 upphörde järnvägen att vara eget bolag och verksamheten uppgick i HBA.

Tack Anders, det förklarar varför linjedieslarna 1-4 hade HBA på skyltarna (liksom växlingsmaskinen nr 5). Dessa fem loken levererades efter 1956.

Hur många (ång)lok hade HBA på lokskyltarna före 1956? Har försökt googla lite men dåligt med träffar. Jag känner till HBA 8, men fanns det HBA 1-7 innan dieslarna 1-5 inköptes?

[janis08]

Det finns artiklar i TÅG 7/1968 (loklista), 10/1968 och 6/1970 om HFJ.

[Leif B]

Jag kan verkligen rekommendera boken om 802-banoran som Olof W nämner ovan, d vs denna bok. Boken verkar slutsålt hos Stenvalls men finns att hitta på andra håll.
https://www.stenvalls.com/jarnvagar-rai ... 802-banorn

Banornas historia är fascinerande och komplicerad, inte minst i Hällefors där några av banorna bytte spårvidd mer än en gång. När de fick lok (från 1883) standardiserades spårvidden till 742 mm (30 verktum). HBA hade totalt 10 ånglok med denna spårvidd. De tre nyaste loken (6, 7, 8 levererade av tyska Orenstein & Koppel 1913, 1920, 1920) spårades om till 802 mm (27 decimaltum) kring 1930 när HFJ nådde Hällefors norrifrån. De äldre loken och de flesta vagnarna skotades vid omspårningen.

742-loken var små industrilok, t ex:
https://digitaltmuseum.se/021018124586/ ... koppelvagn

Nummer 1 och 3 återanvändes för två lok som köptes från HFJ:s föregångare Säfsnäs(verkens) Järnväg (SVJ). Fem av loken var tillverkade av Kristinehamn (tillverkningsnummer 31, 63, 3, 10, 29):
https://www.historiskt.nu/rullande/lokb ... ehamn.html

Ett lok var tillverkat i Karlstad (tillverkningsnummer 1) och ett av HBA själva (tillverkningsnummer 1).

Lok SVJ 4 "Sebastian Grave" (Kristinehamn 29) kom från SVJ/HFJ först 1934 och användes inte i Hällefors und i Älvestorp. Loket finns bevarat men jag är osäker på om det finns i Grängesberg eller i Gävle? HBA 3 (f d SVJ 4):
https://digitaltmuseum.se/021017836824/ ... tian-grave

HBA 8 i Anten:
https://www.agj.net/fordonen/anglok/#agjlok8

Loklistor för alla 802 mm-banor och flera närliggande spårvidder finns i boken. Och många intressanta bilder!

[K Lemming]

Tack för intressant info Leif.
Var O&K loket HBA 7 systerlok till HBA 8 som nu finns hos AGJ? Har ett svagt minne av att jag någongång läst/hört att HBA hade två stycken lok av HBA 8 loktypen.

O&K HBA 6 var det av samma typ som HBA 8?

[Leif B]

HBA 7 och 8 hade båda axelföljd C, var tillverkningsår 1920 och tillverkningsnummer efter varandra (O&K 9198 & 9199), så de måste varit systerlok. PÅ HBA 7 står det "1968 museilok Hällefors". Möjligen finns det kvar någonstans?

HBA 6 hade axelföljd B, var tillverkat 1913 med 750 mm spårvidd för Nordiska Järnvägsbyggnader (NJAB 13). Loket kom till Hellefors 1916 och slopades 1962.

Det finns mer detaljer om loken i boken, vilken jag verkligen rekommenderar.

[K Lemming]

Tack för svar Leif. Får nog bli ett inköp av den boken.