Åg-Wintjärns järnväg - ! ! (Bana)
Dom urspr. frågorna:
Fick trafiken senare samband med trafiken på DONJ?
Knappast formellt, i v f. Jfr dock nedan. Vidare kan ju motor- och ångdressinerna HUPPEN (ÅJ) resp. TJIPPEN (DONJ) ha gått om varann lite på andra banan, när man körde doktorsskjutsarna... Och kanske även betr. post.
Man transportade väl bara malm från Vintjärns gruvor söderut mot Svartbäcken, som en del i en transportled mot Korsåns station på GDJ.
Javisst. Korsås stångjärn var ytterst välbetalt... (= nån extra finess med just Vintjärnsmalmen i fråga om sammansättning??). Lancashiresmidet i K. var i gång ett par år efter det att hyttan i Åg hade blåsts ner.
Blev det kanske ändå Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg som skötte trafiken på denna bana, vilken byggdes av Stora Koppaberg?
Nix. Däremot hämtade Ågsloken träkolsvagnar i Ryssjön, som förr hade stor omlastningsbrygga!!
Jag har sett både ÅJ och ÅWJ som förkortningar för banan. Vilken är mest riktig?
Svårt att säja. Praxis har varierat betr. sånt här. Vill minnas att det stod "ÅJ" på passvagnen i Åg redan innan JTJ fick hand om den. Och varken ÅJ eller ÅWJ har ingått i Väg & Vattens officiella lista över koncessionerade banor, naturligt nog.
I dessa sammanhang ska man kanske ha i minnet att Kopparfors/DONJ och Bergslaget/ÅJ gradvis ändrade inriktning på sin produktion efter 1. världskriget - urspr. mest järn, sedan mindre o mindre och i stället mer o mer skog = timmer o massa. Både Åg (hytta), Korså (smedja), Jädraås (h.) och Wij (valsverk) slutade med järn cirka 1930-32, och småbruk typ Brattfors och Åmot ännu tidigare /?/.