Blir det inte lite överdrivet? - Jo, just det... (Bana)
De sista åren var banan i ganska dåligt skick dock inte embarmlig.
Öberg berättade att under 4 mans perioden (4 man på ca 10 mil jvg) så gällde det att skarvsyllarna var friska. Skarvjärnen dragna. Principen i övrigt var två dåliga slipers och en frisk. När man bytte en dålig slipers lade man den närmast den närmsta sämsta.
När det gällde två överföringar så var det boggivagnar eller vagnar som var för långa för en Q 37. Dä satte man en under boggin/hjulet utan stänger under vagnen. Det hade inget med tyngden att göra.
Dock lastades det häftigt. Rånäs såg lastade en NNu med otorkat virke enl. principen så mycket det går. Den drogs alltså från Rånäs till Östra. Innan omlastning skedde vägdes vagnen och SJ vägrade ta emot vagnen/lasten pga för hög Stax. Vagnem gick tillbaks till Rånäs för avlastning av några ton surbräder.
När? Runt 1960.
Överlaster var inte regel men förekom mellan varven, dock mer än undantag.
//Roffe
Skulle man alltså ha dragit tillbaka eländet till Rånäs i stället för att lyfta luren och vänligt men bestämt påpeka att antingen kom dom själva och tog hand om överlasten pronto, eller så gjorde SJ det och skickade en faktura för arbetet..?
Om ja kan man knappast anklaga gamla SJ för att inte ha tagit väl hand om kunderna!
Frågan är om det fanns så mycket annat att välja på. Skulle man alltså lägga virket i Uppsala och senare lasta det på en annan vagn, med allt vad det innebar av resor och försening? Nä, hem med vagnen igen och gör om, var nog en vanlig lösning?
![[*]](themes/default/images/complete_thread.png "Öppna hela tråden"){kind=small}