Under 1930-början på 50-talet var det som regel ånglok litt Y3/S7 från Ludvika som skötte den ordinarie tågtrafiken Rämshyttan-Idkerberget, med litt N3 från Borlänge vid behov. Malmtrafiken var ej så stor under dessa år. Denna Y3/S7-a från Ludvika skötte även malmtrafiken från Gräsberg, Källbotten och Håksberg, vars malmvagnar drogs ned till Ludvika för att gå i tåg upp till Domnarvet.

Då malmbrytningen ökade i Idkerberget och Tuna Hästberg så övertogs tågdragningen av litt N3-lok från Borlänge/Falun. Falun var ju den större lokstationen med flest stationerade lok. Dessa lok ersattes sedan av T21-lok från Borlänge som blev den stora lokstationen för el- och diesellok medan Falun behöll ångloken.
Malmtågen Rämshyttan-Domnarvet framfördes efter elektrifieringen av BJ uteslutande av litt Bk-lok, därefter lok litt Mg, Of2 ochsist mult Dk/Da fram till slutet för Domnarvets metallurgi.

Motorvagnen samt Idkerbergets egna växellok kan nog andra svara på bättre än jag kan i nuläget.