Det finns en väsentlig skillnad mellan Y0-typerna och YB0-typerna, nämligen att de senare är multipelkopplingsbara och därmed användbara till långa tåg på ett ganska annorlunda sätt än Y0-typerna. Alla YB0, YBF0 och YS0 hade stålkorgar, vilket torde ha varit en förutsättning för att de skulle få användas i de långa tågen.
Hur man exakt valt att litterera fordon kan man förstås diskutera. Översiktligt gäller ju att Y- och Y0-fordonen inte hade någon ytterligare bokstav i huvudlitterat. Jag kommer bara ihåg två undantag: En tidningsrälsbuss litt YTi och en paketgodsrälsbuss litt YG. I övrigt fanns ju Y0, Y01, Y01s, Y02 och Y03. Dessutom en Y0a1.
YB0 fanns ju som YB04, YB06, YB07, YB08, YBF06 (åtminstone tillfälligt på Inlandsbanan), YS06 samt de smalspåriga YB04p/t och YB05p/t och dessutom de elektriska YB0a6 och YB0a7.
Y0a2 är ju ett ganska sent fordon, som litterades som rälsbuss. Senare kom den ju att heta X9 som elektriskt motorvagnsfordon.
Rälsbussläpvagnarna hade förutom huvudlitt U tillsammans med B, D eller F i olika kombinationer.
Sven B