Norsholm--Kimstad -- inte tambok utan tågtidjournal (Signaler/säkerhet)

av Ulf Pålsson, Friday, July 16, 2021, 17:14 (1297 dagar sedan) @ Granis

Precis, NÖJ ansvarade för Smalspåret. Samtidigt borde NÖJ och delvis även NVHJ ha köpt tågklarerartjänster av SJ i Kimstad och Norsholm.


Så var det. När det började och när det slutade har jag dock ingen koll på, men gällande det sistnämnda så "slutade" det väl 1948 eller 1950 när SJ tagit över NVHJ respektive NÖJ/ TÖJ?

Vid "Kimstadsolyckan" 1939 var det iallafall så: Tågklareraren var från SJ och skötte såväl den dubbelspåriga stambanan och det enkelspåriga smalspåret samt detsamma till nästa stationer på andra sträckor av NÖJ (mot Norrköping Ö och Finspång).

Det blev också fastställt som en av orsakerna till olyckan, d v s tkl´s stress att hålla reda på flera (olika) linjer som gjorde att han släppte iväg ett tåg mot Norrköping Ö utan att mötande tåg ankommit varvid kollisionen utanför Åby gård blev ett faktum. Efter det fick smalspåret en egen tkl, dock även fortsättningsvis tillsatt av SJ, vill jag minnas.

Artiklar om olyckan, dess orsaker och efterföljder finns i nåt nummer av "Roslagsexpressen" 1997 samt i "Tåg och Spår" åren innan.

Sågs Smalspåret som ett tredje spår på samma sträcka, bara med avvikande spårvidd, eller räknades det som en helt egen linje, ungefär som nuvarande sträckor mellan Ställdalen och Grängesberg?


Egen linje med egen tam-bok. Dessutom var det väl så på den tiden att stambanan hade två tam-böcker, ett för upp- och ett för nedspåret? Och så två (?) för smalspåren mot Norrköping Ö respektive Finspång. Så man kan ana att det blev bra med en tkl till....

Ja, det skulle man kunna tro. En egen linje var det utan tvivel för smalspåret mot Norsholm, men någon egen tåganmälningsbok (tambok) hade Kimstad inte för den smalspårlinjen, för tamboken var inte uppfunnen ännu. Fram till 1959 antecknades tåganmälan i tågtidjournalen, som såg helt annorlunda ut.

Den nuvarande tamboken, som används vid de flesta museijärnvägarna, den tillkom alltså i och med 1959 års utgåva av SJ:s trafikregler (säo). (Faktiskt skedde det en korrigering till det nuvarande utseendet redan 1960, då nuvarande kolumn 2 för anteckning av då-klart-anmälan tillkom.) Tamboken (som ju inte är och aldrig har varit någon bok, utan ett eller ett antal olika blad, förvarade bredvid varandra på ett skrivbord), den ansågs vara ett mycket ”stort fall framåt”, genom att ett blad används för varje spår på linjen som utgår från stationen. Det är lätt, när man har lärt sig systemet, att genast avläsa just den sträckans / det spårets status: Ledig (”normalläge”), reserverad (klart-anmälan lämnad), upptagen (ut-anmälan lämnad) och ledig igen (in-anmälan lämnad). Dessutom framgår tågens riktning på sträckan tydligt, liksom eventuell avspärrning genom hinderanmälan.

Den tågtidjournal som användes fram till 1959 hade ett och samma uppslag för alla de sträckor/spår som utgick från stationen. Det fanns kolumner för tågnummer, klart-anmälan, ut-anmälan och in-anmälan för ett visst tågs gång på stationens ena sida och sedan likadana för tågets gång på stationens andra sida, samt en anmärkningskolumn. (Tyvärr har jag ingen bild. Kanske någon kan visa?) Tågen antecknades i kronologisk ordning, d.v.s. man började på en ny rad när det var dags att påbörja anteckningar för ett visst tåg. Detta innebar att man, för att kontrollera att en viss sträcka (ett visst spår) var fritt, måste kolla upp vilket tåg som hade gått på samma sträcka/spår närmast före och huruvida detta tåg verkligen hade lämnat sträckan (in-anmälan hade lämnats). De uppgifterna kunde mycket väl stå mycket längre upp i tågtidjournalen. På en liten mötesstation var det väl inte så komplicerat, men på en station med många utgående sträckor/spår kan det inte ha varit särskilt lätt. Det var också så att om man fick klart-anmälan lite i förväg för ett visst tåg, kunde det sedan ha hunnit antecknas flera andra tåg på rader under det aktuella tågets rad, tåg som inte hade något att göra med det som man var i färd med att avsända.

I Kimstad kan det inte ha varit lätt, med tre enkelspåriga smalspårslinjer och två dubbelspåriga normalspårslinjer som utgick från stationen. Uppgiften om att Kimstad fick egen tkl för smalspåret efter olyckan på NÖJ torde väl dock åtminstone ha medfört att man började föra en separat tågtidjournal för smalspåret och en annan för normalspåret.
/up


Hela tråden: