En liten detalj jag har funderat på till och från (och som kanske redan har blivit diskuterad på forumet) är hur man trafikerade normalspåren vid Stockholms Östra. Det fanns kontaktledning på normalspåret från Albano upp i backen mot bangården där den uppenbarligen tog slut före de första växlarna. Fanns det planer på att elektrifiera normalspåren inne på smalspårsbangården med de komplikationer och omkopplingsbar kontaktledning som de olika strömsystemen skulle ha medfört och krävt? Spåren till soplastningsstationen skulle ju knappelunda ha kunnat elektrifieras i varje fall. Användes eventuellt ackumulatorlok på normalspåren?

Man kan ju leka med tanken hur det skulle se ut om normalspåren och soplastningen fanns kvar än i dag. Då hade man kanske kunnat se Vectronlok med ett tågsätt sopvagnar ta sig fram med hjälpdieseln mitt i den smalspåriga röran på Stockholms Östra? Eller kanske rentav köra på likström. Det finns ju varianter som klarar 1500V.

Även om just soplastningen hade funnits kvar så hade man ju inte behövt normalspåren inne på bangården, det hade ju räckt med ett spår från Albano upp till sopstationen. Sen har ju sophanteringen också förändrats rätt mycket sedan den tiden, så jag vet inte om det är så praktiskt längre att ha lastningen nedanför ett stup. Då, för 50 år sedan, var det ju tyngdkraft som gällde och avlastningen skedde från ett högt beläget spår i andra änden av banan (Lövsta), men numera kör lastbilarna på marken...

Beträffande sopstationen så behövde man gör utdrag långt upp på Östras bangård för att nå denna från Albano. Sopstationen låg på samma nivå som Östras bangård och Albanospåret nådde denna nivå först mittför lokstallet. Se t ex denna spårplan från 1916. (OT: spårplanen är dessutom intressant för att den visar både det gamla djursholmsbanespåret ner på Valhallavägen från spår 1 och de två nya spåren 6 och 7.)

Beträffande elektrifieringen så anger Järnvägsdata "elektrifiering 1940-05-29 [Albano]-Stockholm Ö, 1 km, upphörd före nedläggningen". Jag kan dock inte påminna mig att jag sett någon bild med elektrifierade normalspår uppe på Östra.

Den här signalplanen från 1939 är ju från den tiden då SJ-spåren skulle elektrifieras och då SRJ just hade elektrifierat "ånglinjerna" till Vallentuna och Österskär.

Tågspår för SJ var tydligen det mittersta normalspåret med infartstågväg "p" och utrfartstågväg "r". (Efter att ankommit på tågväg "p", kunde man sedan lägga om växel 94 (och fälla spårspärr SpV) och backa ut till sopstationen.)

Infartståg för SRJ-godståg var "a2" och utfartstågväg "k" d v s till och från det nedres spåret på ritningen. Om vi utgår från att SRJ då avsåg att fortsätta köra godstågen med ånglok, så kanske man inte alls tänkte elektrifiera godsbangården? I så fall fanns ju egentligen inget hinder för SJ att elektrifiera sitt ankomstspår och minst ett av de intilliggande spåren för rundgång. Även ett av spåren ut på "Banken" (via växel 86-17-48-18) hade treskensspår och kan ha haft SJ-ström. Lägger vi sedan till spåren en bit in på sopstationen så kan växlingen faktiskt ha skett med SJ ellok.

Sedan kom kriget, 1942 skaffade SRJ elloken 51 och 52 och ville säkert köra godstågen elektriskt. Kan det vara så att SRJ då elektrifierade godsbangården och SJ fick plocka ned sin tråd igen?

/funderar
Leif