Hei!

Ånglokene SJ littera A8 har en tender som skiller seg ut fra den mye brukte 4-akslede A(?)-tenderen. Boggiene har ikke en slik utvendig platramme, men isteden fagverksboggier/godsvognboggier (om det heter så på svensk?) Var det noen spesiell årsak til dette, f.eks. kostnader ved konstruksjon, vektbegrensninger eller så? Eller bare tilfeldigheter at nettopp den her typen boggier ble valgt?

Mvh. Knut:-)

BJ ville nog inte göra som SJ gjorde. Tenden var dessutom större än SJs tender.
SJ tenderboggier hade stålgjutna sidor.

SJ's boggietendrar konstruerades samtidigt som bl.a A-loken som hade stavramar av gjutgods inspirerat av T-loken och samtidigt gjorde man denna boggiekonstruktion med gjutna sidor. Från början löpboggie på A-loken och sedan B- och F-loken men även bakre boggie på J, W & Sb-loken även om det fanns olikheter avseende axelavstånd. H3-loken på BJ fick inte denna typ av löpboggie.
BJ's tenderboggie är en mycket senare konstruktion troligen inspirerad av bl.a de boggier som kom till europa med amerikansk järnvägsmateriel under första världskriget. Enstaka hade dock kommit tidigare så helt nya var de inte. BJ använde ju inte löpboggier med yttre ramsidor på sina lok och var därför inte bunden konstruktionsmässigt. Om SJ skaffat sina första boggietendrar något decennium senare kan mycket väl boggiekonstruktionen sett annorlunda ut. SJ hade ingen anledning att göra om tendrarna medna BJ inte hade en historisk ryggsäck utan kunde välja mer fritt och ta ideer som då var moderna.