Två bilder från 1975 som jag ramlade över.
Hammarbyhamnen känns inte igen i dag och knappast Årstabron om man glömmer bakgrunden.
Tiden går, så även för gamla farbröder som förtjänar den sömn dom kan få. Till sängfösare tar han så sin tolvåring och förljuvar sina läppar med. Tack Jan!!! Välkommen hem..
Olds

Den vackra Åstabron i all ära med både passerande tåg och lastfartyg, men det som fångar mitt intresse är bilden från Hammarbyhamnen på den tiden den var en hamn för nyttosjöfarten med mängder av kranar och kajspår.
Vi som är invandrade 08-or kan då undra vilken sorts gods som hanterades där innan området bostadifierades på 1980-talet eller när man nu började bygga om till oigenkännlighet. Visserligen var man förutseende genom att behålla ett genomgående spår sedan först alla hade rivits upp, varefter ett nytt lades med dämpande mellanlägg så inte bostäderna skulle störas av vibrationerna från spårtrafiken. Detta tycks ju fungera, för ingen kan väl ha störts av någon spårburen trafik där på åtskilliga år nu. Avsikten att behålla godstrafik bort till Viking-färjorna sket ju sig tyvärr, så det nya fina spåret har ju bara trafikerats av enstaka tjänstetransporter och SÅS-ångtåg till Saltsjöbanan så länge förbindelsen med denna fungerade. Man fasade ju t o m av hörnet vid uppförandet av ett av de senaste bostadshusen intill spåret strax söder om tunneln under Fåfängan, men sedan blockerade man ju spåret borta vid det kvarvarande tullhuset istället.

Längst bort vid kröken på kajen fanns det väl annars länge en firma som importerade salt, vilket lossades med gripskopa som motiverade de sista kranarna på kajen, där en av dessa sedermera flyttades över till andra sidan som ett minnesmärke. Någon sorts bulkgods, vad detta nu kan ha varit, verkar också kunna hanteras av de närmaste kranarna man ser på bilden där jag också tycker mig skymta en gripskopa, men inget morsvarande upplag på marken? De uppställda O-vagnarna verkar däremot inte vara avsedda för den typen av gods med sina mestadels nerfällda plåtlämmar. Med tanke på den glesa beläggningen av kajen med fartyg så verkar de som bara uppställda där i väntan på användning på annat håll. Utnyttjade man kanske dessa spår till vagnuppställning i brist på plats på andra bangårdar, som väl på den tiden både var fler och hade intensivare trafik än idag med både styckegods- och vagnslasthantering. Man ser ju t ex inte en enda container på bilden, men sådana hade väl ändå kommit i bruk vid den tiden på 70-talet, men kanske inte var så vanliga ännu?
Däremot ser man slutet på kontaktledningen med dess stolpar, men användes i praktiken ellok för denna växling? Det var väl tänkt att de större ackumulatorloken litt Öc och Öd skulle kunna växla på denna sorts spår bortanför trådens slut, men förekom detta här? Jag har annars fått för mig att ångloken litt N efterträddes i denna tyngre växlingstjänst av V3-dieslarna i början av 50-talet och kanske senare av T21/T23.
Huru härmed? Vad säger ni som var med på den tiden, HJP m fl?
/undrar CEO och tackar för ännu en intressant bild från förr