- - -
Någon annan direktvagnskurs Stockholm - Kalmar och åter, än i tågen 99/100, har väl inte funnits, i varje fall inte på 1950-talet.

Jodå. När 99/100 dragits in (p.g.a. kolbrist) under vintertidtabellen (1951?) gick den nordgående direktvagnen till Stockholm under vintertidtabellen i tåg 404 (från Kalmar tidig eftermiddag). Jag är osäker på om vagnen i motsatt riktning gick i tåg 403 (från Nässjö tidig eftermiddag) eller i tåg 405 (från Nässjö tidig kväll). Jag lutar dock åt att det var 403. Detta varade så länge persontågen var loktåg, vilket väl var till 1954.

- - -

Visst, jag tänkte fel. Jag råkar ha kommunickan från februari 1952 och kan nu bekräfta att direktvagnen gick i 403 och 404, 12.40 från Nässjö respektive 12.37 från Kalmar. Norr om Nässjö gick direktvagnen i snälltåg 17 resp 18.

Andra skriftliga källor visar dels att tre nybyggda stålrälsbussar littera YCo6 placerades i Kalmar i slutet av 1953 och att dels att YCo6-rälsbussar insattes på Nässjö - Kalmar, Nässjö - Oskarshamn och Linköping - Hultsfred i början av 1954 med full drift från tidtabellsskiftet i juni 1954. Om jag ska våga mig på en gissning så är det att åtminstone 403/404 fick förbli loktåg med kursvagn ända fram till tidtabellsskiftet, men det är som sagt en gissning.

Det blev i så fall orationella omlopp med ånglok och lokpersonal från Kalmar, som fick tillbringa 20 timmar i Nässjö, samtidigt som rälsbussarna också fick stå overksamma många timmar på dagtid.

Det har du förstås rätt i. När jag ser på tidtabellen börjar jag luta mot att de tre Kalmarplacerade stålrälsbussarna nog i stället fick ta över all trafik Nässjö - Kalmar från lämplig tidpunkt vintern 1954.

Nej, övergången skedde stegvis. De tre första vagnarna räckte inte till all trafik, eftersom tågen 402, 403, 404 och 405 första tiden de var rälsbusståg alla hade tre YCo6, en UCo6y och en UFo/alternativt ett postsläp. vad det nu hette då den tiden. Vid veckosluten var det ännu fler vagnar och vid storhelgerna kunde det vara upp till sammanlagt tio vagnar. Jag gissar att Kalmar fick flera YCo6 ganska snart efter de första eller att det var forsdn med annan placering, som också användes på linjen.

Var det inte så att de användes för utbildning av personal i första hand. Användning i tåg före tidtabellskiftet sommaren 1954 var väl mest för övningskörning. Så var det i alla fall i Linköping i samband med övergången till YCo-drift samma år.
En annan undran är att det gick en kursvagn Kalmar-Nässjö-Falköping-Göteborg i 99-100,Ölänningen. 1954 finns den bara med i sommartidtabellen men jag har sett i gamla "kommunickor" att det tidigare var en åretruntförbindelse. Hade KJ ingen samtrafik med CVJ-GBAJ om förbindelse raka vägen. En direktförbindelse finns 1954 och det är med snälltågen 69-70 och de utgörs väl av de i en annan tråd nämnda dieselmotorvagnarna från VBHJ eller?

Hur det var på EJ-tiden vet jag inte, men gissar att snälltågen på linjen Kalmar-Nässjö tillkom sedan SJ tagit över.

Göteborgsdelen av 99/100 bestod i 50-talets början av två vagnar, en BFo-vagn (trä, med inbyggda vestibuler) och en Co8f (?, nitad stålvagn med caféavdelning). Senare var BFo-vagnen utbytt mot en BCo7/ABo7 och en F1. Göteborgsdelen gick väster om Nässjö i två olika persontåg med omväxling i Falköping. De sista åren 99/100 gick på Kalmar-Nässjölinjen var det inte någon Göteborgsdel med. Att det tidigare gick en Göteborgsdel i 99 och 100 kanske var för att det annars saknades en förbindelse Kalmar-Göteborg i det tidsläget plus att man detta sätt hade en bytesfri förbindelse i relationer som Kalmar-Jönköping och Vetlanda-Göteborg.