Järnvägshistoriskt forum

Helt rätt Anders. Det dyker upp då och då i lokförare C-E Carlssons annotationsböcker i tjänst på NOJ och SäNJ. Första notisen är godståg 5811 på NOJ 47 06 02. (C-E C började köra 1946)
Kent

Jodå, enligt lokförare som körde dem under dess storhetstid gick 140 alldeles utmärkt, 150 gick sådär men vid farter däröver studsade strömavtagarna
från luftledningen.
Kent

Nu är det ju så att vare sig Brevik eller Lyckeberg hade mötesspår! Något tågmöte mellan Ormaryd och Eksjö kan därmed inte ha skett.
Kent

Hur höll man koll på körsträckan för ett växellok som "örlade" omkring på bangården? Hade man någon form av schablon eller tog man förarens uppskattade körsträcka?
Kent

Det ser ut som skrotklipp, dvs sådana plåtrester som blir över när man skurit eller stansat ut bitar ur plåtar.
Kent

En del tåg gick som bandisp, en del med sina ordinarie tågnummer.
Kent

Mellan 1868 och 1968 fanns ett tegelbruk i Finsta. Bildens industri ser mer ut som ett tegelbruk än som ett järnbruk. Teglet fraktades med SRJ till Norrtälje och Stockholm, så anknytning till järnvägen fanns.
Kent

Du ser nog rätt Peter. Vagnen vid Slussen är manövervagn 2. Vagnarna 1 och 2 hade märkbart större benutrymme för resenärerna, varför jag alltid valde någon av dessa när jag bodde i Saltsjöbaden i början av 70-talet och dagligen pendlade till Stockholm.
Kent

Några exempel finns på förarlösa tåg i Sverige. Det kanske mest iögonfallande är när persontåg 411 rusande genom Kimstads station utan lokpersonal 1915. Tåget som var vakumbromsat och bestod av ett Cc-lok och tolv axlar fick tjuvbroms strax före Kimstad station. Lokföraren och eldaren klev då av och...

Nej, det är ett lok av KA-typ som jag skrev ovan. Om man räknar hjulen ser man en tvåaxlig tender och ett sexkopplat lok före C9:an.
Kent