Ungefär den principen som ofta tillämpas i Storbritannien. Fungerar bra - men löser inte resursproblemet (det finns ju bara så många entusiaster i landet).

Mitt resonemang handlar enbart om Sverige och svenska förhållanden. Men hur bra är vi egentligen på sponsring och förvärvande av fondmedel till fordon? Frågan är om man till rätt objekt med rätt kontakter och rätt upplägg kan få loss mer medel till fordon som t.ex. VB X3? Jag vet att gamla tillverkare av fordon har ställt upp ibland vid t.ex. ångloksrenoveringar och gjort jobb, men hur organiserat har vi jobbat med dessa kontakter? Jag inser att vi inte kan komma springande med varje lok eller vagn vi har i buskarna men vissa väl valda objekt kanske skulle funka? Som VB X3?