När infördes "silvervagnarna" i Sthlm:s T-bana? När togs dom ur trafik och varför?

De var i trafik 1965-95 (fast i början stod de vål oftast på verkstad).

Var det billigare med obehandlad Al-plåt än med (grön/blå)-lackerad stålplåt?

Vet ej, men främst var det väl av viktskäl man valde aluminium.

Om jag minns rätt gick väl dessa bara på blå och röd linje (650 V=). Såg aldrig dessa på Gröna linjen hemmavid.

De gick att köra på Tub 1 (Gröna linjen) också. Den har 650V precis som övriga banor. (Absolut första tiden ska dock sammatning med spårvägens 700V ha förekommit men då fanns bara C1-C2.)

(Gissar att uppgiften "Omkopplingsbar 650/750V" för C8-C9 i bl a SLM är lite förvirrande ibland. Den möjligheten har mig veterligen aldrig utnyttjats på tunnelbanan, endast på SB. Om jag minns rätt var det de roterande omformarna som behövde förkopplingsmotstånd.)

Njä, Tub3/Blå linjen är väl ändå 750 V.

Nej, det har den inte. (Och hade den haft det, så hade C5 säkerligen gått lika bra på det som t ex C6. Däremot hade det nog varit för hög kontinuerlig spänning för C14/C15, som - om jag minns rätt - bl a har 740 V som tröskelspänning för överspänningsomriktaren d v s den chopper som kopplar in bromsmotstånden när inga andra laster kan ta hand om återmatningsenergin. Även C20 har något liknande värde.)

Det kanske ska tilläggas att det bara fanns åtta C5, dvs ett fullängdståg, då detta var prov/prototypvagnar.

Ja det kan vara en viktig upplysning.