Rätten att fritt organisera sig i Sverige finns i Regeringsformen, en grundlag. Svensk FörfattningsSamling (SFS) 1974:152, 2 kap 1 §:

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
[...]
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften

En förening har rätt att välja vem de vill till styrelsen men det innebär inte automatiskt att myndighetskrav relaterade till person kommer i andra hand. I alla fall svenska myndigheter menar ju att rättigheter kommer först då vissa grundkrav uppfylls. Regeringsformen ställer inte som krav att organisationer ska vara demokratiska och om de ändå råkar vara det på grund av andra slags krav (t ex för bidrag) så påverkar det inte rättigheterna till att erhålla tillstånd.

Poängen med den diffusa eller rentav bristande föreningslagstiftningen är att det ska finnas en "fristad" från myndighetsinflytande i alla fall i någon sektor av svenskt samhälle, vilket gett upphov till vad vi kallar "folkrörelserna". Konsekvensen av detta är att om man ändå vill vara med på ett hörn någonstans så ska man uppfylla de krav som ställs på just det hörnet man vara med i, men vill man hålla sig undan alla sådana hörn så går det också bra. Alla måste inte hålla på med tåg, det är något man väljer själv och då får man rätta sig efter reglerna.

Man brukar säga att eftersom lagstiftning om ansvar just i föreningar saknas, så gäller lagen lika som för ansvar i ett företag. Den som är VD i ett företag kan i det fallet jämföras med den som är ordförande i en förening, eller kanske styrelsen solidariskt. Poängen är, att rätten avgör när så är aktuellt. På den vägen gäller till exempel arbetsmiljölagen i en förening på samma sätt som den gör i ett företag. Ingen här brukar gilla när jag påstår det. :-)

Svensk lag gör ingen större skillnad på organisationstyp, om det är företag eller förening (se 2 kap 17 § om näringsfrihet). Skatteverket har lite andra sätt att dela in folk och fä på, vilket ger oss de distinktioner mellan olika organisationsformer vi sätter vikt på till vardags.

Vill man kringgå t ex arbetsmiljölagen får man ägna sig åt det i sitt hushåll och på egen hand, men går man längre än så, så bör man sätta sig in i den. Så mycket bevänt var det med den fristaden alltså. En hembygdsförening får resa en majstång utan att Arbetsmiljöverket lägger sig i, men inte bedriva intäktsbaserad och stadigvarande verksamhet som t ex en museijärnväg. Arbetsmiljöverket använder t o m museijärnvägar som exempel på detta i sin handledning till arbetsmiljölagen. Se sidan 44 på denna länk: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/arbetsmiljolagen-bok-h008.pdf

Det betyder att lojalitetskrav visst kan ställas, en förening är inte mer demokratisk eller liberal än vad den själv väljer, men kravet kommer inte genom lag utan genom föreningens egna stadgar i så fall. Eller genom beslut av vad som nu är beslutande organ i en specifik förening. Det är meningen att medborgarna ska vara fria att dra upp sådana riktlinjer på egen hand utan att staten lägger sig i. Sedan kan man stämma varandra när det gått åt pipan. Den som sig i leker ger, får leken tåla kan man säga.

"Normalt" är dock att en idéell förening utropar sig till demokratisk, annars är dörren till stöd från samhället i regel stängd, även om lagen tillåter i princip vilken sammanslutningsform som helst utom stöd till eller utförande av terrorhandlingar. Rätten för medborgarna att organisera uppbåd med facklor och högafflar är alltså borttagen, vilket satt långt inne men ansågs påkallat av senare tiders händelser i världen.

Om man nu inte gör det man skulle ha gjort som styrelse i en järnvägsförening, så säger den nya järnvägssäkerhetslagen (SFS 2022:367) i 7 kap att:

Allmänt
1 § Åtal får inte väckas enligt denna lag för en gärning som omfattas av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.

Ingen får heller dömas till ansvar enligt denna lag om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

Vilket betyder: Om det du gjort tillhör sådant för vilket ett vite kan utdömas, så ska du få ett vitesföreläggande. Det betyder nog i praktiken "organisationen" som får det. Kollektiv bestraffning, kan man kalla det.

eller

Om det du gjort är ett brott även enligt andra lagar, så ska man åtalas enligt dessa lagar.

Det lämnar ett mellanrum för att man kan bli åtalad för brott, om brottet är sådant att det inte omfattas av viten eller inte berör andra lagar.

Det har förekommit polisanmälningar av föreningar mot bedrivande av tillståndspliktig järnvägsverksamhet för vilken man inte haft tillstånd för. Så det är inte bara på skoj, det här.