Övergångsbryggor på rälsbussar jämför loktåg. (Fordon: motorvagnar / dressiner)
Vid sommartidtabellskiftet 1954 så fick NOJ y6:or Vi reste i början av juli alltså knappt en månad senare.
När reste Ni den första Y6 resan?Så som jag läser Era inlägg, så beskyller Ni mig för lögn inte uttalat men av texten å döma.
Jag har bara 76 års erfarenhet av tåg:-)
Det verkar ju inte otroligt att resande kunde utnyttja övergångarna mellan vagnarna under YCo-fordonens första år. Med både minnesbeskrivning ovan av "jhje" och utdrag av skrivelse nedan som källa. För mej verkar den övergången säkrare än de man kunde hitta på samtida loktåg med öppna plattformar och ännu mindre säkra övergångar. Med grindar som kunde öppnas under gång och övergångsbryggor med större spel än på YCo så låter det säkrare att använda de senare. På vagnar med öppna plattformar kunde ju egentligen vad som helst hända. Dessa fick ju rulla långt in på 60-talet. Där måste jag säga att säkerhetstänket var sämre.
Vad jag kommer ihåg av att ha hängt min pappa konduktören i hasorna några gånger när han gick mellan vagnarna så drog det verkligen däremellan, han förlorade minst 2 mössor under sådana passager, samt att dörrarna var tunga att manövrera under gång.
Jag har också sett några, måhända lite lätt diffusa men ändock, uppgifter på att övergångarna från början var tillåtna för vanliga resenärer men snabbt stängdes och skylt om ” Ej genomgång” kom upp. Och visst kändes väl de gamla övergångar på p-vagnar med öppna plattformar lätt osäkra med bara några kedjor på sidan. Men en skillnad var väl att i rälsbusstågen fans knappast något speciellt behov att byta vagn då det t.ex inte fanns med restaurangvagn. Annars kunde man ju alltid passa på att byta vid något stationsuppehåll.