Men faktum är väl att det inte hände så särskilt mycket med utvecklingen av ånglok de sista 40-50 åren som det nybyggdes ånglok.

Jag hoppas innerligt att hr P. - bl a för egen sinnesfrids skull? - åtminstone gör ett ett litet FÖRSÖK att inhämta N Å G O T av allt som hände i USA på ångloksfronten åren 1930-50...

Ja loken blev större i USA, mycket större...
men i övrigt ?
Hade det skett några märkliga tekniska innovationer i USA som höjt verkningsgraden väsentligt så är det väl mer än sannolikt att vi hade inkorporerat dem i europeiska konstruktioner.

En sak som i alla fall skiljer sig mellan svenska lok byggda på 1910-talet och exempelvis tyska, brittiska, franska eller amerikanska lok från t ex 1930-talet är att man hade rejält mycket högre tillåtet ångtryck, 12 kg/cm2 mot 16 kg/cm2 eller ännu mer.

Ja det kan jag ju inte säga emot på något sätt :-)
Men då kan vi ju fråga oss varför vi egentligen aldrig gick över till högre tryck ?
Vi kanske inte heller kommer ifrån att rätt hämmande för någon svensk utveckling var den tidiga elektrifieringen. När man efter malmbanans driftsättning insåg fördelen med eldrift var det ju rätt givet att ångdrift skulle trängas undan till sidolinjer,växling och liknande och det var kanske inte läge att pröva innovationer för ångdrift.
Även motordrift och då främst diesel låg ju på något sätt på lut redan i början av 1900-talet. Rudold Diesel själv (död 1913) hade åsikten att hans motor borde lämpa sig utmärkt för tågdrift men det kom att dröja med något stort genomslag.