L19p 3069 och om skrönor (Järnvägs- och Museiföreningar)
Det "kvarglömda" loket:
Tack Ola för din hänvisning till tidningen ang. det kvarglömda loket L19p 3069 i Spångenäs efter nedläggningen av linjen Spä-Vib sept. 1958. Det har flera ggr framkommit att detta bara är en skröna och inte hade något med verkligheten att göra. Detta är en absolut sanning att loket lämnades inlåst inne i trästallet som f.ö fortfarande finns kvar ännu idag men flyttat till Vibo några km därifrån längs linjen till en åkeriägare som köpte stallet till sin verksamhet för garagering av sin lastbil vilket ägde rum i slutet av 1950-talet. Eftersom vändskivan avlägsnades strax efter nedläggningen och skrotades så uppstod en liten krater motsvarande skivans längd utanför stalldörrarna vilket föranledde vissa problem att få ut ångloket vid stallets bortforsling och gav en aning mer-jobb för gubbarna med att fylla upp gropen med slipers och lägga ut ett par skenlängder över "kratern". Detta är ingen skröna utan en ovanlig ferrovial historia att spara till eftervärlden "typ tänkte inte på det" som Peter Dalle så fryntligt uttryckte sig på Patentverket i komedin med Lasse o Månsson.
Jag har hela tiden framhärdat att detta är sanningen och min källa är från f.d signalreparatören Wilhelm Häggström i salig åminnelse som såg hela förfarandet hälsar Palle i Vika som f.ö åkte på gamla Spångenäslinjen redan på NVHJ-tiden fram till nedläggningen 1958
Vi är inte många kvar i livet som åkt på denna bana tyvärr.:-(
Tack Ola att du fick fram källorna till historien. Tack Palle om uppgiften om försäljningen av lokstallet och att det kanske finns kvar?
Skrönor brukar allmänt ha en sanning i botten som sedan förvanskas mer eller mindre på vägen (och ibland blir flera olika skrönor).
Man kan säga att artikeln i DN från början var en skröna med delvis sannings innehåll (jmf med artikeln i SJ nytt).
Att åkaren köpte stallet vid någon tidpunkt och kanske blev förvånad av att se loket var säkert inte en skröna. Salig Häggström (som jag fick nöjet att träffa för mer än 50 år sedan) var mycket insatt om vad som skedde på smalspåret.
Den historia (skröna?) jag hört hört i flera sammanhang var att fadäsen upptäcktes först sommar/höst 1963 när loket (3069) skulle dras ut från Spångenäs lokstall till Vislanda för skrotning. Loket hade vid den tidpunkten nyligen blivit slopad för skrotning. Detta var kort tid innan innan loket deponerades till Linköpings föreningen.
Det finns flera uppgifter (från bl.a källorna Brännlund och Anders Jansson) att loket kvarstod I Spångenäs bl.a sommaren 1963. D.v.s långt efter historien om det kvarglömda loket 1959. Det finns inga kända observationer av loket på annan plats än Spångenäs mellan 1959-1963.
Att loket skulle dragits ut och stått utomhus i Spångenäs är inte särskilt realistiskt. det fanns gott om järnvägsintresserade och fotografer då som skulle förevigat loket på bild.
En hypotes är att åkeri ägaren köpte lokstallet senare (tidigast) 1963 sommar/höst när lokutdragningen sannolikt skedde (och som enligt SJ nytt inte skulle bli komplicerad).
Samtidigt har Jöran Johansson tidigare skrivit här att han själv såg att lokstallet var kvar 1966. (???)
Men visst är det en bra story (det kvarglömda loket) i likhet med andra järnvägs skrönor som florerar och som också innehåller mer eller mindre sanning.