Sen kanske man inte läste så mycket tysk elektroteknisk facklitteratur i USA som man gjorde i Sverige på den tiden.

/TKO

I Arnolds bok nämns amerikansk teknik på några enstaka ställen, dock finns det ingen närmare beskrivning av någon amerikansk traktionsmotor.
De traktionsmotorer som finns grundligt beskrivna är följande:
Asea, 60 hk, 375 V, 500 r/min, 25 Hz
Asea, 225 hk, 190 + 80 V, 600 r/min, 25 Hz (samt en separat artikel om samma motor med annorlunda kopplad stator och då matad med 225 V 25 Hz).
Oerlikon, 60 hk, 250 V, 880 r/min, 20 Hz (för Valle-Maggia-Bahn)
Siemens-Schuckert, 175 hk, 280 V, 700 r/min, 25 Hz (använda vid en förortsbarna i Hamburg, snarlika motorer har också använts för 15 Hz vid Murnau-Oberammergau).
AEG, 300 hk, 800 V, 500 r/min, 25 Hz. (för godstågslok vid Oranienburger Rundbahn, sägs vara sin tids största tasslagermotor).
Oerlikon, 900 hk, 400 V, 560 r/min normalt, 840 r/min maximum, 15 Hz. (framgår ej var just den beskrivna motorn har använts, däremot nämns att två snarlika 1000 hk motorer används i ett lok vid Lötschbergbahn).

New York New Haven & Hartford´s lok EP-1 som byggdes 1905-1908 hade 4 st Westinghousemotorer (typ 130 tror jag) som vardera levererade 265 kW.
Uppföljaren EP-2 som kom 1919 hade 6 st Westinghousemotorer typ 409-C2 AC om vardera 250 kW.
Om vi undantar Oerlikons mastodontmotor verkar man använt elmotorer med ungefär samma effekt på bägge sidorna av Atlanten.

/TKO