Såvitt jag kommer ihåg, det är ju närmare 50 år sedan, tror jag inte att Fagersta AB hade påverkats utifrån i sitt ställningstagande att endast vara villiga att diskutera bansträckningen till den närmaste landsvägen. Det var inte heller i det läget något resonemang om upplåtelseform, t ex att överföra lämplig sträcka till 891-JMS. Fagerstas uppfattning, enligt min uppfattning, var nog att de fortfarande skulle äga järnvägen och endast upplåta den till föreningen med ett lämpligt avtal och därmed inte vara intresserade av att ha några vägövergångar kvar.
Att man inte gick ut och informerade allmänt om förhandlingarna med Fagersta kan väl anses naturligt då det kunde störa samtalen. Detta förfaringssätt gäller väl även i dag! Möjligheterna rent allmänt att gå ut med information var då allmänt tämligen begränsat j f r med i dag. Nu har vi Internet, e-post m m och vi har snabbt vant oss med dessa snabba informationskanaler. Det är lätt att glömma vad som gällde för 50 år sedan!

Torbjörn Jansson

Märkligt att inga andra än dom direkt involverade ö h t fick nys om att sådana diskussioner fördes... Alltså DÅ. Pågick det ett aktivt motarbetande mot idén...?

Svar: Svår fråga! Inte för att jag tror att motarbetandet påverkade Fagresta AB i deras syn på hur lång sträcka som skulle sparas (med eller utan vägkorsningar). Fast det kan Tobbe J eller någon annan som var med svara bättre på.

se även denna länk: http://www.jtj.org/om_jtj/jtj_kronologi/1963.html

Men 891-järnvägarnas museisällskap (dvs verksamheten i Dannemora och föreningens etableringsplaner i största allmänhet) motarbetades av minst två personer som även satt i SJKs och ÖSlJs ledning och möjligen bidrog till att det inte förekom notiser om 891-JvS verksamhet och planer i "TÅG" och AoH.

Eller så var man för dålig på att föra ut sitt budskp i största allmänhet.:-|

Hilsen
Johan