Ursäkta mig att jag är motvals.

Men ni skriver båda som om Långshyttan - precis som Jädraås - var/är en industriort på utdöende.
Inget kan vara felaktigare.
Så sent som förra året byggde Outokumpu ett nytt kallvalsverk inne på bruksområdet och för 15-20 år sedan satsade Jan Stenbecks Kloster Speedsteel (idag Ersatel Kloster) på ett nytt tråd- och varmbandverk.
Vad jag har erfarit så förfaller masugnen och rosterugnen allt mer ty ingen av ovan nämnda stålfirmor (som idag har delat upp bruksområdet mellan sig) är intresserade av att underhålla dem.

ÄVen om stationen och den f.d. järnvägsutfarten inte ligger ivägen för stålindustrin i dagsläget så kanske den gör det om 5-15 år om expansionenfortsätter.

En sådan situation hade knappast varit stimulerande eller inspirerande för en museibana, som ju vill behålla så mycket som möjligt av den gamla kringmiljön (som exempelvis JTJ och NBvJ).
Som industriman gläds jag över att Långshyttan överlevde stålkriserna och nu expanderar.
Som amatörmuseiman gläds jag lika mycket över att 891-JvS valde DONJ som sin hemmaarena oc transformerades till JTJ!

Hilsen
Johan